Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Varje barn har rätt till bästa möjliga hälso- och sjukvård. Detta är en del av innehållet i barnkonventionens artiklar 6 och 24 och det ringar också in mycket av Barnfondens arbete kring hälsa.
Många hinder för god hälsa
I våra programområden finns många problem och utmaningar relaterade till hälsa. Allt från förekomsten av dödliga sjukdomar som malaria och diarré till brist på medicin, vaccin, rent vatten, näringsrik mat och bra hälsovård.
Klimatförändringarna leder till sämre förutsättningar för god hälsa
De pågående klimatförändringarna bidrar till att sjukdomar lättare sprids, att tillgången på rent vatten och mat minskar, att familjers försörjning hotas och att barns trygghet minskar.
Barnfonden bidrar till att fler barn får möjlighet till god fysisk och psykisk hälsa
Barnfonden arbetar för att barn som lever i utsatta områden drabbade av klimatförändringar ska få möjlighet till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
Som givare hos Barnfonden är du med och gör detta arbete möjligt.
Vilka är problemen relaterade till hälsa?
- Tillgången till hälso- och sjukvård är ofta begränsad i utsatta områden och kvaliteten på den vård som finns är låg. Det råder brist på personal, utrustning, mediciner och vaccin. Det innebär att det är svårare att upptäcka sjukdomar i tid och att behandla sjukdomar när de väl upptäcks. Detta är extra allvarligt för små barn och för gravida och nyblivna mödrar som är i behov av regelbunden uppföljning och snabba insatser.
- Det råder ofta brist på näringsrik mat vilket leder till att barn blir undernärda. Undernäring gör att barn inte växer som de ska och kan också påverka deras kognitiva utveckling. Detta har långsiktiga konsekvenser och påverkar hela deras fortsatta liv. Klimatförändringarna är ett stort hot människors matförsörjning.
- I många områden och för många familjer är tillgången till rent vatten begränsad. Det gör att familjen måste gå långa sträckor och lägga mycket tid på att hämta rent vatten. Barnen missar viktig tid i skolan och föräldrarnas försörjning påverkas. Eller så använder de smutsigt vatten att tvätta sig i och dricka vilket leder till diarré och andra sjukdomar. Kolera och diarré på grund av smutsigt vatten är en vanlig dödsorsak bland barn under 5 år globalt. Det finns en stark koppling mellan klimatförändringarna och bristen på rent vatten.
- Kunskapen om vikten av god hygien är inte alltid så god. Och även om kunskapen finns så är förutsättningarna för att sköta sin hygien ofta dåliga. Detta leder till att barn oftare blir sjuka och att sjukdomarna har lättare för att spridas.
- Det är vanligt med brist på medicin och vaccin och många vet inte varför det är viktigt att vaccinera sig. Det kan också finnas kulturella föreställningar om att vaccin och medicin är något farligt.
- Trots att det är relativt enkelt att förhindra malaria är det en av världens dödligaste sjukdomar, i synnerhet för barn under 5 år i afrikanska länder söder som Sahara.
- En pressad ekonomisk situation, ofta förvärrad av klimatförändringarna och dess konsekvenser, innebär att föräldrarna inte alltid har tid och ork att bry sig om barnens behov av närhet och anknytning. Detta riskerar att försämra barnens psykiska hälsa och kan få konsekvenser för hela deras fortsatta liv.
- Barnarbete är vanligt förekommande i många utsatta områden och det leder till både fysisk och psykisk ohälsa.
Så här arbetar vi för att fler barn ska få bättre hälsa
Barnfonden har hälsa i fokus i allt vårt arbete. Dels för att god hälsa är viktigt i sig men också för att vi ser hur nära kopplat hälsa är till utbildning, trygghet, försörjning och möjligheten för individer och hela samhällen att kunna ta sig ur fattigdom.
Vi arbetar för att förbättra hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård bland framför allt nyfödda, små barn, yngre ungdomar, gravida och nyblivna mödrar. Men också med att öka kunskapen bland familjer om vad som leder till god hälsa.
Vårt arbete handlar om att förbättra förutsättningarna för att kunna förebygga och upptäcka sjukdomar i tid och för att kunna behandla konstaterade sjukdomar. Vi arbetar både med fysisk och psykisk hälsa.
I vårt arbete stödjer vi uppsökande verksamhet långt utanför städerna – där den offentliga sjukvården ofta finns – så att avståndet inte ska vara ett hinder för att följa barnets utveckling och hälsa. Vi tar hänsyn till de lokala och kulturella förutsättningarna och arbetar utifrån dessa för att uppnå så bra och så långsiktigt hållbart resultat som möjligt.
Vi arbetar i partnerskap med organisationer och institutioner i lokalsamhället, lokala ledare och individer för att identifiera hälsoprioriteringar och förbättra tillgången till hälso- och sjukvård. Det faktiska hälsoarbetet involverar flera olika aktörer, inte bara traditionell sjukvårdspersonal.
Exempel på insatser vi gör
- Tillväxtkontroller för att fånga upp barn som är i riskzonen för undernäring.
- Förbättrar tillgången på näringsrik mat och hjälper familjer att odla klimatanpassade och motståndskraftiga grödor.
- Arbetar tillsammans med föräldrar för att de ska få mer kunskap om vikten av näringsrik mat och hur man kan tillaga sådan.
- Ger fler mödrar och barn tillgång till hälsokontroller.
- Bygger och rustar upp hälsokliniker.
- Förbättrar tillgången på rent vatten i lokalsamhället och i skolor. Vi ger fler barn säker tillgång till rent vatten och arbetat för att skapa bättre förutsättningar för god hygien.
- Med separata toaletter, bättre förutsättningar för god hygien och fler tjejgrupper ser vi till att minska antalet flickor som uteblir från skolan på grund av exempelvis mens.
- Förbättrar tillgången på mediciner och vaccin och ökar kunskapen om att det är viktigt att vaccinera sina barn mot olika sjukdomar.
- Delar ut myggnät som minskar risken för sjukdomar som malaria.
- Informerar om hiv, sexuell och reproduktiv hälsa.
- Vi arbetar också med att förändra attityder och lokala strukturer, bland annat för att färre flickor ska könsstympas eller bli gravida innan de vuxit färdigt. Attityder tar tid att förändra men vi ser att det går. Vi arbetar aktivt med att informera om riskerna kring kvinnlig könsstympning och andra skadliga traditionella sedvänjor. Vårt mål är att skapa hälsosamma och trygga miljöer för barn i hemmet, skolan och samhället i stort.
- När områden drabbas av krig, konflikt eller naturkatastrofer gör vi akutinsatser och har då ofta stort fokus på att se till att barn och familjer har tillgång till rent vatten, mat, mediciner och hygienartiklar.
Den psykiska hälsan är också viktig
En viktig del av vårt arbete med hälsa är att lägga grunden för en god psykisk hälsa. Vi arbetar tillsammans med familjerna i våra programområden för att skapa mer stimulerande hemmiljöer för barnen. Och för att underlätta för sunda relationer, utan inslag av hot och våld, mellan föräldrar och barn. Vi utbildar dessutom föräldrar i hur de kan påverka barnens hälsa och ge den stimulans som är grundläggande för barnens utveckling.
För att barnen ska må bra i skolan gör vi förskolor och skolor mer barnvänliga och trygga och vi arbetar för att barn som hoppat av skolan ska komma tillbaka och fortsätta sin utbildning.
I vår insatser i krigs- och konfliktområden, eller områden drabbade av andra katastrofer, har vi stort fokus på barns psykosociala hälsa. Att ge barn trygghet är livsviktigt för att motverka långsiktiga psykologiska konsekvenser och PTSD.
Vi hjälper också unga vuxna att hitta försörjningsmöjligheter och bistår med olika typer av yrkesinriktade utbildningar.
Många flickor blir gravida eller gifts bort innan de fyllt 18 år. Därför är det viktigt att vi pratar om flickors rättigheter tidigt. Vi arbetar aktivt för att förändra attityder och lyfta flickors rätt till sina egna kroppar.
Barnkonventionen om hälsa
Barnkonventionen, som antogs av FN 1989 och som är vägledande i Barnfondens arbete, innehåller flera artiklar som behandlar barns hälsa.
Här är några av de viktigaste punkterna:
Artikel 24 erkänner barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Detta innefattar rätten till sjukvård, rehabilitering och förebyggande åtgärder.
Artikel 6 fastställer att alla barn har en inneboende rätt till liv och att regeringar bör vidta åtgärder för att säkerställa deras överlevnad och utveckling.
Artikel 23 betonar betydelsen av tillgång till rent vatten, goda sanitära förhållanden, näringsrik mat och tillräcklig bostad för att skydda barns hälsa.
Artikel 28 poängterar att barn har rätt till utbildning som bidrar till deras hälsa och utveckling.
Utöver dessa artiklar finns det också andra delar av Barnkonventionen som har betydelse för barns hälsa, såsom rätten till en rimlig levnadsstandard, skydd mot våld och övergrepp, och rätten till lek och fritid, som alla bidrar till en hälsosam uppväxtmiljö för barn.
Klimatförändringar och hälsa
Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för god hälsa. Barnfonden ser detta samband tydligt och det är något vi utgår från när vi planerar våra insatser och vårt långsiktiga arbete i programområdena.
Hur påverkar klimatförändringarna förutsättningarna för god hälsa?
- Höga temperaturer kan orsaka värmeslag, uttorkning och vätskebrist hos barn.
- Stormar, skyfall och översvämningar kan skada barn direkt men också bidra till att sprida vattenburna sjukdomar som diarré och kolera.
- Naturkatastrofer som följer på klimatförändringar kan bidra till traumatiska upplevelser för barn. De kan förlora sina hem, separeras från sina familjer eller uppleva förlust av sina nära. Dessa upplevelser kan leda till ångest, depression och PTSD hos barnen.
- Klimatförändringar kan öka nivåerna av luftföroreningar vilket kan påverka barns andningshälsa. Luftföroreningar kan orsaka eller förvärra astma, allergier och andra luftvägsrelaterade sjukdomar hos barn.
- Klimatförändringar kan också påverka hur lätt olika sjukdomar, så som malaria och denguefeber, sprider sig och smittar barn.
- Klimatförändringar kan påverka jordbruk och vattenförsörjning, vilket kan leda till försämrad tillgång till näringsrik mat och rent vatten för barn. Detta kan i sin tur påverka barns tillväxt och utveckling negativt.
- Klimatförändringar och dess konsekvenser kan skapa en känsla av osäkerhet om framtiden hos barn. De kan känna oro och rädsla för vad som kommer att hända när de växer upp, och denna osäkerhet kan påverka deras psykiska hälsa. Det handlar dessutom ofta om globala och komplexa problem som inte kan lösas av enskilda individer eller barn själva. Denna känsla av maktlöshet inför sådana stora problem kan påverka barns självkänsla och välbefinnande.
