Barnkonventionen blir 30 år

Den 20 november 2019 är det 30 år sedan FN:s generalförsamling antog barnkonventionen. Sverige var ett av de första länderna i världen som ratificerade konventionen året därpå. Johanna von Bahr är barnrättsexpert och medlem i Barnfondens styrelse. Här berättar hon om hur barnkonventionen har fått liv – och vilken betydelse den har för alla våra barn.

– Allt fler barn överlever sina första fem år och andelen barn som inte går i skolan har halverats under de här 30 åren. Jubileet är en tidpunkt att reflektera var vi står och vad vi strävar mot, säger Johanna von Bahr, forskare inom barnrätt.

Världen är på flera sätt en bättre plats för barnen än den var 1989, men det finns stora utmaningar kvar, fortsätter Johanna. Hon nämner också att klimatförändringar utgör ett hot mot de landvinningar som gjorts för barn. Vi ser till exempel att undernäringen ökar igen till följd av klimatet.

En konvention som går långt för alla barn

Barnkonventionen är absolut viktig. Det hävdar Johanna och poängterar att ingen annan konvention som rör mänskliga rättigheter har ratificerats så snabbt av så många länder. Hon berättar också att forskning visar att det är mycket tack vare barnrättsorganisationer som barnkonventionen har fått så stor betydelse internationellt och nationellt.

Barnkonventionen går långt när det gäller sociala och ekonomiska rättigheter för barn, såsom alla barns rätt till hälsa, omsorg och gratis skola. Den ger också barn rätt till information, religionsfrihet och andra medborgerliga rättigheter.

Barn som sätter agendan  

Trots barns rätt till deltagande, blir barn sällan lyssnade till i frågor som rör dem. Det kan handla om allt från vårdnadstvister och stadsplanering till betygssystem, förklarar Johanna som samtidigt ser en förändring:

– Fridays for Future med Greta Thunberg i spetsen är ett exempel på en barnrättsrörelse där det är barnen som sätter agendan. Det liknar det som hänt på andra rättighetsområden som till exempel arbetarrörelsen och kvinnorättsrörelsen.

Johanna hävdar att barn kan ha betydligt mer inflytande i frågor som rör dem än de har i dag. Det kräver dock att vuxna ger plats för barn, menar hon.

Johanna von Bahrs forskning fokuserar på barnens rättigheter i internationella relationer och vad som görs för att förstärka dessa.

I januari 2020 blir barnkonventionen lag

I juni 2018 röstade riksdagen igenom att barnkonventionen ska bli lag i Sverige från och med 1 januari 2020. Att konventionen blir lag innebär att konventionens ställning stärks och att den blir direkt tillämpbar i domstolar och av myndigheter. Johanna berättar:

– Många anser att barnkonventionen som lag kommer att öka barnrättsperspektivet, framför allt inom rättsväsendet och myndigheter. Men det kommer inte att hända av sig självt. Svenska lagar kommer behöva omarbetas för att stämma överens med konventionen och de som arbetar med frågan måste få vägledning i hur de ska tolka konventionstexterna.

Ett föregångsland

Sverige var först i världen med att förbjuda alla former av barnaga, år 1979. Även när det gäller andra former av skydd för barn har Sverige varit tidigt. Jämfört med de flesta andra länder har vi ett väl utbyggt välfärdssystem för barn genom barnomsorg, social omsorg och barnbidrag, förklarar Johanna.

USA är det enda landet som inte ratificerat barnkonventionen. Orsaken till detta är bland annat farhågor att konventionen skulle göra delstaternas egna lagar ogiltiga, och att barns rättigheter skulle stärkas på bekostnad av föräldrars rättigheter. Johanna utvecklar:

– USA var paradoxalt nog mycket aktivt i arbetet med att skriva barnkonventionen, och tryckte särskilt på barns medborgerliga rättigheter. Att man inte ratificerat betyder inte att amerikanska lagar inte alls skyddar barns rättigheter, men viss lagstiftning strider mot barnkonventionen. Livstidsstraff utan villkorlig frigivning för brott begångna av barn är ett sådant exempel.

Detta forskar Johanna von Bahr om

Johanna är statsvetenskaplig forskare vid Stockholms universitet och studerar barns rättigheter i internationella organisationer. Hon ser närmare på vad organisationer som FN och EU gör för att förstärka barns rättigheter.

Johanna har alltid haft ett särskilt stort intresse och engagemang för grupper som inte har en stark röst i det offentliga, såsom barn.

Sedan 1 januari 2019 är Johanna suppleant i Barnfondens styrelse och vid årsskiftet är hon klar med sin avhandling.