Ukraina – tre år av krig

Den 24 februari 2025 är det på dagen tre år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion mot Ukraina. Barnfonden har, genom våra samarbetspartners, varit på plats sedan start för att bistå Ukrainas befolkning med humanitärt stöd. Tack vare våra givares generösa gåvor och ekonomiskt stöd från Radiohjälpen har vi kunnat hjälpa tusentals barn och familjer. 

De humanitära behoven i Ukraina är fortsatt enorma. Kriget har påverkat livet för miljontals människor, inte minst de som är kvar vid frontlinjen, varav de flesta är personer med funktionsnedsättning, begränsad rörighet och äldre. År 2025 beräknas 12,7 miljoner människor – ungefär 36 procent av Ukrainas befolkning – vara i behov av humanitärt bistånd. De som tvingats på flykt riskerar att utsättas för bland annat sexuellt våld, människohandel och utebliven tillgång till sjukvård. Kriget har orsakat omfattande skador på infrastruktur, bostadshus, skolor och sjukhus.  

Vår insats i Ukraina består av både omedelbara och långsiktiga insatser. Bland annat fokuserar vi på att förse barn och familjer med mat, hygienkit, hushållsutrustning, bränsle och vinterutrustning. Vi genomför även utbildningsinsatser, meningsfulla fritidsaktiviteter och psykosocialt stöd för barn, ungdomar och vuxna. 

Stöd vår akutinsats.

Eugenia har valt att stanna kvar med sina barn

– Jag är trött på att behöva fly. Om alla lämnar, vem ska då ta hand om vårt land? Att fly skulle kännas som att acceptera ett nederlag. Att stanna är att tyst handling av motstånd, säger Eugenia. 

Hon valde att stanna i Charkiv, trots krigsutbrottet 2022, både som en slags motståndshandling och på grund av barnens hälsoproblem. Före kriget arbetade hon på intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus i Donetsk, men nu ägnar hon sig på heltid åt sina barn, som båda lider av svår astma. Lillebror Misha utvecklade sin astma på grund av stressen från bombningarna, och måste behandlas med talterapi och andra specialiserade aktiviteter. Äldste sonen David har en medfödd form av astma. David är ett av de barn som fått möjlighet att ta del av våra insatser på plats. Hans dröm är att studera, resa och bli dataingenjör. 

– Skolan var alltid stängd och jag kunde inte träffa mina kompisar på eftermiddagarna. Nu är jag glad över att få gå till fritidsgården med andra barn i min ålder, berättar han.  

Eugenia, David och Misha. Foto: Hugo Weber