Etiopien
Etiopien är med sina 105 miljoner invånare Afrikas näst största land, sett till befolkning. Utvecklingen har gått snabbt under de senaste decennierna och många har fått det bättre. Trots det är fattigdomen fortfarande stor, inte minst på landsbygden. Etiopien har dessutom drabbats hårt av återkommande torka som slår allra hårdast mot de redan utsatta. Barnfonden har fadderprojekt i flera delar av landet. Vi söker faddrar till områdena Dugda och Siltie, ungefär 15 mil söder om huvudstaden Addis Abeba.
Bättre motståndskraft mot klimatförändringar
Dugda och Siltie är områden på landsbygden och här lever de allra flesta familjer under fattigdomsgränsen. Att majoriteten av befolkningen är beroende av jordbruk gör dem särskilt sårbara när regnet uteblir. Inkomsterna är små och osäkra. Många ungdomar migrerar till större städer i Etiopien och även utomlands för att få en inkomst de kan skicka hem till familjen.
Olika typer av inkomstkällor
På Barnfonden arbetar vi därför med att göra barn och vuxna mindre sårbara för vädrets makter. Att ha andra inkomstkällor än från jordbruket är ett sätt att vara bättre rustad när en torka slår till och skörden uteblir. Även om majoriteten ägnar sig åt lantbruk finns de andra inkomstkällor för invånarna i Dugda och Siltie. De som inte arbetar med lantbruk ägnar sig åt försäljning i liten skala av livsmedel, kläder, hantverk och liknande.
Smartare jordbruk
Vi arbetar också med smartare odling och för att öka kunskapen om vilka grödor som växer bra tillsammans och vilka som är vattenresistenta.
Klimatförändringarna drabbar barnen hårdast
Etiopien drabbas hårt av klimatförändringarna, framförallt i form av svåra torka. Torkan gör det problematiskt för befolkningen att försörja sig eftersom majoriteten är beroende av sitt jordbruk. I Etiopien drabbas barn värst och flickor är extra utsatta för klimatkatastroferna på grund av könsnormer, avhopp från skolan och tidiga äktenskap.
Små hus som delas med familjens boskap
Familjerna i Dugda och Siltie bor i små lerhus med halmtak och jordgolv. Husen består ofta av ett rum som dessutom delas med familjens djur. Vatten hämtas i regnvattenreservoarer och sina behov uträttas i latriner.
Skolor behöver rustas upp
Både förskolor och skolor i område är undermåliga. Klasserna är för stora och det är brist på lärare. Toaletter är även det en brist och när de väl finns delas de av både flickor och pojkar. Detta gör att många flickor väljer att stanna hemma från skolan när de har mens. Separata toaletter är ett effektivt sätt att få flickor att stanna i skolan, alla veckor i månaden.
Bättre mödrahälsovård
Vi arbetar med att stärka barn- och mödrahälsovården på plats så att barnen kan få en bättre start i livet. Undernäring bland barn är ett stort problem, inte minst på grund av torka och uteblivna skördar. Därför följer vi noga barnens utveckling för att i tid kunna upptäcka näringsbrist och åtgärda detta.
Rent vatten och ökad kunskap om god hygien
Vi gör insatser för att se till att fler familjer får bättre tillgång till rent vatten då många idag måste gå långa sträckor för att få tag på detta. Ofta är det kvinnor och flickor som hämtar vatten och det är flickornas skolgång som blir lidande av detta.
En annan viktig del i vårt arbete är sprida kunskap om hygien och sanitet. Vi arbetar därför med att utbilda både barn och vuxna så att de själva kan minska risken att bli sjuka av bakterier.
Alla barn har rätt till utbildning
Vi arbetar med utbildning redan på förskolenivå. Att miljön är barnvänlig är centralt och det finns till tillgång till rent vatten, leksaker och stimulans. Ofta får barnen även ett näringsrikt mål mat. Det stärker deras hälsa och dessutom är det en motivation för många föräldrar att låta barnen gå i förskolan. När fler barn börjar förskolan ser vi också att chanserna ökar att de går vidare till grundskolan. Förskolan bidrar även till att storasyskon slipper vara hemma från skolan och passa sina småsyskon medan föräldrarna arbetar.
Stoppa könsstympning!
Även om det är olagligt att utsätta en flicka för könsstympning förekommer det i Etiopien, liksom i många andra länder i världen. Lagar är viktiga i arbetet för att stoppa kvinnlig könsstympning, men vi behöver arbeta på flera plan och involvera lokalsamhällen på djupet för att få till förändring.
Barnfonden arbetar med att förändra synen på könsstympning, barnäktenskap och flickors rätt till utbildning och vi ser att attityderna måste ändras i hela samhället, i många led – bland unga och vuxna, bland byäldste och myndigheter.
I Etiopien stödjer vi tjejklubbar som en viktigt del i arbetet mot kvinnlig könsstympning. På tjejklubbarna är det tjejerna som driver utvecklingen. De anordnar aktiviteter och teater är en metod som används för att sprida kunskap om hälsoriskerna med könsstympning. Många tjejer berättar att deras självkänsla blivit starkare och att de tack vare ökad kunskap nu vågar säga nej till könsstympning.
Korta fakta om Etiopien
Yta: 1 133 380 km² (Sverige: 450 295 km²)
Antal invånare: 114, 4 miljoner (2020)
Befolkningstillväxt: 2,57% (2020)
Befolkningstäthet: 115 pers./km² (Sverige: 25/km²)
Andel som bor i städer: 21,3%
Medellivslängd: 66 år (2018)
Statsskick: Republik, förbundsstat
Huvudstad: Addis Abeba
Språk: Amhariska (officiellt), engelska, oromo, tigrinska, somaliska, afariska och flera andra mindre språk
Historiska Etiopien
Några av de tidigaste spåren efter människor har hittats i Etiopien. De är fynd som antas vara upp emot fyra miljoner år gamla. Redan på 300-talet enades Etiopien och har i stort sett behållit sina landgränser sedan dess. Mellan åren 1962 och 1991 varade det eritreanska självständighetskriget som slutade med att Eritrea blev självständigt. Etiopien har aldrig koloniserats.
Stort och kuperat samt varierat klimat
Etiopien är till ytan två och en halv gånger så stort som Sverige. Landet är mycket kuperat med höga fjällplatåer och djupa dalar. Sedan Eritrea blev självständigt på 90-talet saknar Etiopien kust. Höglandet dominerar landskapet och är i huvudsak uppbyggt av lavamassa från tidigare vulkanutbrott. I fjällen är det kyliga temperaturer men i övriga Etiopien är klimatet varmt och subtropiskt. Nederbördsmängden varierar kraftigt från år till år och några områden i Etiopien är extremt sårbara för torka.
Läs mer om vårt arbete i Etiopien här.