Låt flickor växa upp hela
Könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och ett övergrepp som ofta ger men för livet. Vi kämpar för att flickor ska få växa upp hela! Arbetet mot könsstympning och andra skadliga traditionella sedvänjor är en prioriterad fråga för oss. Barnfonden arbetar i flera länder med att förändra attityder mot könsstympning och andra övergrepp. Med ditt stöd vill vi sprida och utveckla vårt arbete så att ännu färre flickor drabbas.
Här nedan kan du läsa mer om:
- Hur Barnfonden arbetar mot könsstympning
- Korta fakta om könsstympning
- Varför denna olagliga sedvänja fortfarande existerar
- Var i världen könsstympning förekommer
- Vad könsstympning är
- Varför det är ett problem och vilka konsekvenserna av en könsstympning kan vara
Så här arbetar Barnfonden mot könsstympning
Barnfonden arbetar i flera länder med att minska förekomsten av könsstympning och andra övergrepp mot barn. Stor förändring har skett på relativt kort tid och det ger hopp inför framtiden. Det finns ingen enkel lösning på ett problem som existerat i tusentals år, men genom målmedvetet arbete på flera plan, där lokalsamhället involveras på djupet, kan vi stoppa könsstympning.
Sprider kunskap och information
Det är idag i många länder straffbart att utsätta en flicka för könsstympning. Samtidigt ser vi att lagar inte alltid räcker för att få bukt med nedärvda, traditionella sedvänjor. Kunskapen behöver höjas i alla led.
Det är många som inte är medvetna om att det finns lagar som förbjuder könsstympning och att följden kan bli flera års fängelse för den som utför ingreppet. Vi arbetar därför med att sprida information både om vilka risker könsstympning innebär för flickor och kvinnors hälsa, och om de lagar som finns.
I bland annat Etiopien och Uganda arbetar vi med att öka kunskapen och kapaciteten bland vårdpersonal och ledare i lokala föreningar för att de i sin tur ska kunna hantera och ta itu med hälsorelaterade problem i samband med kvinnlig könsstympning. Parallellt med det här arbetet sprider vi information om sedvänjan och farorna med den.
Alternativa inkomstkällor
Det är viktigt att det finns alternativ för de som idag livnär sig på könsstympning, i synnerhet om en hel familj är beroende av denna inkomst. Barnfonden arbetar för att de som slutar genomföra ingreppen ska hitta andra inkomstkällor. Det kan till exempel vara genom att ge stöd till att starta en biodling där honungsförsäljning hjälper till med försörjningen.
Tjejklubbar och attitydförändringar
Vi arbetar med attitydförändringar och i Etiopien har tjejklubbar stor betydelse i arbetet mot kvinnlig könsstympning. På tjejklubbarna är det tjejerna som driver utvecklingen. De anordnar aktiviteter och teater är en metod som används för att sprida kunskap om hälsoriskerna med könsstympning. Många tjejer berättar att deras självkänsla blivit starkare och att de tack vare ökad kunskap nu vågar säga nej till könsstympning.
Arbete i skolorna
Barnfonden har stött skolprojekt i flera länder där könsstympning praktiseras. Ett exempel är Senenaskolan i Siltie i Etiopien. Här finns en barnklubb för både flickor och pojkar där de tillsammans med vuxna pratar om könsstympning och dess konsekvenser. På skolan arbetar man också för att eleverna ska sprida informationen vidare i sina byar. De lite äldre eleverna håller själva möten i sina byar för att informera om skadliga traditionella sedvänjor, till exempel barnäktenskap och könsstympning.
Fina resultat
I Siltie i centrala Etiopien där Barnfonden har arbetat mot könsstympning och andra skadliga traditionella sedvänjor i flera år har andelen könsstympade flickor minskat från 81 till 57 procent. Nu vill bara fem procent av föräldrarna att deras döttrar ska könsstympas och det är en stor minskning från den tidigare siffran på 46 procent.
Påverka lokala ledare
I Barnfondens arbete med att förändra attityder spelar de traditionella ledarna en viktig roll. De besitter både pondus och makt. I predikan eller andra sammanhang när många lyssnar, lyfter de upp hälsofaror med könsstympning.
Utbildning, utbildning, utbildning!
Allra viktigast på längre sikt är att se till att fler flickor börjar, fortsätter och avslutar skolan. Länder där fler flickor går vidare till högre utbildning är länder där skadliga traditionella sedvänjor så som könsstympning och barnäktenskap minskar i omfattning. Och att ge fler flickor tillgång till utbildning är ett av Barnfondens viktigaste uppdrag.
Korta fakta om könsstympning
Över 230 miljoner kvinnor och flickor i världen är könsstympade.
Runt två miljoner flickor mellan fyra och elva år könsstympas varje år.
Procentuellt sett minskar antalet könsstympningar, men i absoluta tal ökar de.
Kvinnlig könsstympning innefattar alla ingrepp i det kvinnliga könsorganet.
Leder ofta till livslånglångt lidande – fysiskt och psykiskt.
Flera olika anledningar till att könsstympning fortsätter att existera: Kontroll av kvinnors kroppar och sexualitet, myter, ekonomi.
Inget uttalat stöd i någon religion för sedvänjan.
Varför existerar könsstympning?
Könsstympning är en uråldrig tradition som praktiserats i en stor del av världen under mer än 2000 år. Även om det finns flera teorier kring varför könsstympning en gång började praktiseras, finns det inga definitiva svar på frågan. Att kvinnlig könsstympning fortsätter att existera idag beror på flera olika orsaker:
Kontroll av kvinnors liv, kroppar och sexualitet
Traditionen lever i hög utsträckning kvar som ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet. Genom könsstympning vill man dels se till att kvinnor inte har sex före äktenskapet, dels minska risken för att den gifta kvinnan har sex utanför äktenskapet. Tanken är att könsstympning minskar den sexuella njutningen och att kvinnan därför inte lockas av andra män.
Sedvänjan är alltså ett uttryck för en djupt rotad ojämställdhet mellan könen och en djupt traditionell syn på kvinnan och relationen mellan kvinna och man.
Kvinnlig könsstympning ses också många gånger som en symbol för en flickas övergång till kvinna och som en naturlig del av kulturarvet.
Myter upprätthåller en skadlig tradition
Det finns många myter om det kvinnliga könsorganet. Till exempel att en flicka som inte är könsstympad är klumpig, att en oklippt klitoris kan växa till en penis storlek och att en könsstympning ökar fertiliteten. Myter som syftar till, eller har effekten att minska motståndet mot könsstympning.
Ingreppet rättfärdigas dessutom ibland estetiskt, som ett sätt att göra kvinnan vacker.
Ekonomi en viktig förklaringsfaktor
Som så ofta spelar även ekonomi en viktig roll. Eftersom könsstympning är en så pass utbredd företeelse globalt så är det också många miljoner människor som för sin inkomst är beroende av att utföra själva ingreppet. I fattiga områden är antalet möjliga inkomstkällor ofta försvinnande få – många som idag lever av att utföra könsstympningar upplever inte att de har några alternativ.
Inget stöd i religionen
Det finns inget stöd i någon religion för kvinnlig könsstympning, men många som håller sedvänjan vid liv hänvisar ofta till religionen för att motivera ingreppet. Könsstympning praktiseras inom de flesta av världens stora religioner.
Könsstympning förekommer i många länder
Könsstympning förekommer i många länder i världen, vanligast är det i Afrika och Mellanöstern. I de länder där Barnfonden arbetar praktiseras könsstympning fortfarande i större eller mindre utsträckning i Etiopien, Burkina Faso, Kenya, Gambia, Togo, Indonesien och Mali. Synen på och lagstiftningen kring könsstympning ser olika ut i länderna.
230 miljoner könsstympade, 38 000 i Sverige
Enligt e rapport från unicef 2024 är 230 miljoner flickor och kvinnor i världen könsstympade. En ökning med 30 miljoner jämfört med för åtta år sedan.
Enligt Socialstyrelsens uppskattning kan cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige blivit utsatta för en könsstympning. De flesta är födda i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia och de har blivit könsstympade innan de kom till Sverige. Det behövs därför både kunskap och beredskap inom vården även i Sverige för att ta emot flickor och kvinnor som är könsstympade och ge dem god vård.
Minskande andel, större antal
Trots att kvinnlig könsstympning minskar procentuellt sett ökar ändå antalet flickor som könsstympas. Förklaringen är att befolkningsmängden ökar i de länder där sedvänjan praktiseras. Om utvecklingen fortsätter som idag beräknas antalet könsstympningar stiga från runt 3,5 miljoner per år idag till 6,6 miljoner per år 2050.
Globala målen
5.3: Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning.
16.2: Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn.
Vad är könsstympning?
Könsstympning innebär att man tar bort hela eller delar av en flickas klitoris och blygdläppar. Ibland sys även de inre och yttre blygdläpparna ihop. Ordet könsstympning är ett vedertaget begrepp såväl inom FN som i svensk lagstiftning.
Alla ingrepp som görs av kulturella skäl
Kvinnlig könsstympning är en term som innefattar alla ingrepp i det kvinnliga könsorganet som görs av kulturella eller andra icke-medicinska anledningar. Ingreppen kan ske på olika sätt. Ibland skärs delar av klitoris och även blygdläppar bort. Det förekommer också att klitoris prickas med någonting vasst. Det kan förstöra känsliga nervändar och göra att det gör ont när man rör vid klitoris.
Infibulation den grövsta formen
Den grövsta formen av könsstympning kallas för infibulation. Det innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Därefter sys huden ihop och ett litet hål, ibland så litet som en millimeter, lämnas öppet för att urin och menstruationsblod ska passera. Infibulation är den typen av könsstympning som är farligast och som medför mest besvär i efterhand – ofta hela livet. Infibulation är den ovanligaste typen av könsstympning och den utgör cirka 10 procent av fallen.
Vilka är konsekvenserna av könsstympning?
Könsstympning är ett farligt ingrepp som kan leda till livslångt lidande. Graden av besvär beror till stor del på vilken typ av könsstympning flickan eller kvinnan har utsatts för. Komplikationer som är vanliga omedelbart vid ingreppet är bland annat svår smärta, blödning, feber och blodförgiftning. Ingreppet och upplevelsen av händelsen kan skapa en chockreaktion hos den som är utsatt.
Kroppen kan ta stryk även på lång sikt och besvären kan uppkomma i efterhand, såväl fysiska som psykiska. En könsstympning kan leda till att det bildas cystor och bölder. Ingreppet kan också orsaka skador på urinröret som kan leda till inkontinens. Andra vanliga följder är smärtsamt sexliv och problem vid graviditet och förlossning.
Könsstympning har förekommit under många tusen år, men stor förändring har skett på väldigt kort tid. Skadliga traditionella sedvänjor som barnäktenskap och könsstympning är inte här för att stanna.
Tillsammans kan vi se till att de försvinner.
Vårt arbete bidrar till att förverkliga de globala målen
Som allt Barnfondens arbete är även arbetet mot könsstympningar och andra skadliga traditionella sedvänjor kopplat till flera av de globala målen. Särskilt bidrar vi här till:
Mål 5: Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt. Framförallt 5.3: Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning.
Mål 16: Skapa fredliga och inkluderande samhällen. Framförallt 16.2: Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn.