Vilken demokrati lämnar vi över till nästa generation?

Barnfonden står idag bakom Demokratiuppropet – ett brett initiativ från över 20 organisationer inom civilsamhället och fackföreningsrörelsen. Vi gör det för att vi vet att en stark demokrati är en förutsättning för att barns rättigheter ska tas tillvara, både i Sverige och globalt.

Demokratin måste vinnas i varje generation. Men idag ser vi oroande tendenser. Statistiken visar att var femte kille 15–24 år tar avstånd från att demokrati är det bästa sättet att styra ett land och bara var fjärde ung person upplever att de har ganska stora eller stora möjligheter att påverka i samhället.

När samtalet hårdnar och hat och hot sprider sig, riskerar vi att skrämma bort nästa generation från att våga engagera sig och göra sina röster hörda.

Internationellt ser vi en demokratisk tillbakagång. Enligt forskningsinstitutet V-Dem lever idag bara en fjärdedel av världens befolkning i demokratier. Flera exempel visar hur snabbt nedmonteringen kan gå. I Sverige är både ökad polarisering och hårdare retorik tidiga varningssignaler att hålla ögonen på.

Som barnrättsorganisation är det självklart att vi tar ställning. Våra barn och unga är inte bara framtidens ledare – de är redan nu unga medborgare som behöver få känna att deras upplevelser, drömmar och åsikter spelar roll. Och att de tillåts uttrycka dem i ett tryggt klimat.

 

Vad vi kräver av politikerna inför valet 2026

Som en del av Demokratiuppropet uppmanar vi på Barnfonden Sveriges politiker att ta ett gemensamt ansvar för hur valrörelsen förs.

• Vi vill att valrörelsen ska vara saklig och utgå från fakta och beprövad erfarenhet, att myndigheters expertis ska tas tillvara och att politiska förslag ska vara långsiktiga och svara mot samhällets och planetens behov.

• Vi vill att det politiska samtalet ska genomsyras av respekt och ett aktivt lyssnande. Vi vill inte se en känslomässig polarisering eller att politiska motparter förlöjligas.

• Vi vill att politiker ska verka för att alla människor i Sverige ska känna sig delaktiga och jämlika och inte skuldbelägga eller peka ut grupper som syndabockar för gemensamma samhällsproblem. Vi vill inte att människor som står upp för de mänskliga rättigheterna stämplas som ett hot mot demokratin.

• Vi vill att politiker respekterar, främjar och står upp för journalistikens principer, de pressetiska reglerna och medias roll i att granska makten, som en nödvändighet i vår demokrati.

• Vi vill att politiker tar initiativ som gör att fler kan delta i det demokratiska samtalet utan risk för hat och hot och vi vill se förslag som stärker och vitaliserar demokratin bortom valresultat.

Läs mer om Demokratiuppropet och vår gemensamma debattartikel.