Varför stiger havet snabbare runt Afrika än i resten av världen?
Vetenskapen bakom de stigande nivåerna
Visste du att havsnivån längs Afrikas kuster stiger med cirka 3,5 millimeter per år? Det är snabbare än det globala genomsnittet och takten ökar. I en artikel i Global Bar Magazine förklarar oceanografen Franck Ghomsi, från University of Cape Town, att förändringen beror på en kombination av smältande isar, förändrade vädermönster och termisk expansion. Det senare står för över 70 procent av den senaste tidens kraftiga havsnivåhöjning. Enkelt förklarat beror det på att haven absorberar merparten av den överskottsvärme som växthuseffekten skapar – och varmt vatten tar mer plats än kallt vatten.
För Afrikas 38 kustnationer och de över 200 miljoner människor som bor där, är konsekvenserna kännbara redan idag. En högre havsnivå får saltvatten att läcka in och förorena dricksvatten och jordbruksmarker.
Så påverkas barnens rättigheter
Med havsnivåhöjningen som exempel blir det tydligt hur klimatförändringar och barns rättigheter hänger ihop. Varje millimeters höjning påverkar barns hälsa, trygghet och framtida försörjningsmöjligheter.
Vad behöver göras? På samhällsnivå lyfter Ghomsi att det krävs insatser på flera fronter:
- Kraftiga minskningar av globala koldioxidutsläpp för att bromsa uppvärmningen av haven.
- Bättre system för att övervaka haven och ge tidiga varningar.
- Praktiska lösningar som att återställa mangroveträsk, bygga skyddsvallar och förbättra städers dränering.
På Barnfonden arbetar vi för att en fjärde punkt ska finnas med i ekvationen:
- Skydd för barns unika behov och rättigheter.
Grow the Future: Från kris till hopp
Genom klimatinitiativet Grow The Future som vi driver tillsammans med våra systerorganisationer Educo ONG och WeWorld arbetar vi för att barn ska få:
Utbildning i klimat- och miljöfrågor för att förstå vetenskapen bakom exempelvis havsnivåhöjningen.
Möjlighet att göra sina röster hörda och påverka både lokalsamhällen och beslutsfattare på lokal, nationell och global nivå.
Ökad motståndskraft så att de kan hantera klimatrisker i vardagen och skydda sig själva och sina samhällen.
Tillgång till innovativa lösningar och färdigheter. Vilket inkluderar tillgång till gröna jobb och ny teknik.
Så går vi från kris till hopp och en framtid där barn inte är passiva offer för klimatförändringarna utan morgondagens ledare. Utan barnens perspektiv går ekvationen aldrig ihop.
Bild: Översvämningar i Moçambique 2026.
Mer att läsa:
DEBATT: Sveriges klimatpolitik stänger dörren för miljontals flickor
Ungas klimatarbete fortsatte trots politisk turbulens