Betala, fasa ut och inkludera: Vår uppmaning inför COP29
Sverige och EU måste driva på för att världens länder under COP29 ska sätta ett ambitiöst och behovsbaserat mål för klimatfinansiering. Rika länder måste betala för omställning, anpassning och klimatskador, sätta stopp för fossila bränslen, och inkludera drabbade i besluten. Det skriver 19 organisationer inför klimattoppmötet i november.
Öka finansieringen till de hårdast drabbade
Klyftan mellan behoven av klimatfinansiering och den som faktiskt levereras växer. Världens länder har antagit nationella planer för att minska utsläppen och stärka anpassningen. Enligt en FN-rapport landar kostnaderna för att genomföra utvecklingsländers klimatplaner till 2030 på nästan 6 biljoner dollar. Det nuvarande målet för klimatfinansiering säger att rika länder ska bidra med 100 miljarder dollar årligen. Det nåddes 2022, men det finns en eftersläpning sedan tidigare år då den avtalade summan inte har levererats. Insatser för anpassning samt klimatrelaterade skador och förluster, som är centralt för hårt drabbade länder och grupper, är kraftigt underfinansierade. Stora delar av dagens klimatfinansiering ges som lån, vilket ökar skuldbördan för de mest utsatta länderna. Dessutom tas finansieringen ofta från givarländers krympande biståndsbudgetar, och pengarna är sällan tillgängliga för mindre och lokala organisationer.
Under COP29 ska ett nytt mål för klimatfinansiering sättas. Sverige och EU måste arbeta för att detta mål blir ambitiöst och rättvist, samt säkerställer offentlig finansiering till de behov som privata pengar sällan täcker. Läs mer om hur i uttalandet!
Minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen
De utsläppsminskningar som lovats i länders nuvarande klimatplaner räcker inte för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5°C. Istället går vi mot en ökning på 2,5–2,9°C vid seklets slut. Världens länder ska lägga fram nya klimatplaner nästa år, och COP29 är sista tillfället att tydligt visa riktningen och förväntningarna för dessa planers ambitionsnivå och omfattning. EU:s klimatplan genom “Fit for 55″-paketet är ett steg framåt, men även här krävs skarpare mål för utsläppsminskning. Sveriges klimatpolitik räcker inte för att nå ens befintliga mål. Klimatåtgärder behöver snabbt skalas upp inom både Sverige och EU, med åtgärder som säkerställer en rättvis omställning och baseras på principen att förorenaren betalar.
Sverige och EU måste – både i förhandlingarna och i sina egna klimatplaner – höja ambitionerna gällande utsläppsminskningar och utfasning av fossila bränslen. Detta måste ske utan övertro på utsläppshandel och tekniska lösningar för koldioxidinfångning som inte visat sig effektivt nog för att snabbt minska utsläppen. Läs mer om hur i uttalandet!
Växla upp klimatanpassningen
För de människor som redan nu drabbas hårt av klimatkrisens effekter är behovet av klimatanpassning akut. I Parisavtalet finns ett globalt mål för anpassning men arbetet går för långsamt. Enligt FN:s miljöprogram UNEP saknas mellan 196 och 366 miljarder dollar i stöd till klimatanpassning.
Under COP28 förra året beslutades om ett ramverk för det globala anpassningsmålet med tidsbundna delmål, men parterna kunde inte enas om indikatorer för att mäta framsteg eller säkra specifik finansiering för att genomföra ramverket. COP29 behöver göra framsteg inom båda dessa områden.
Sverige och EU måste säkra finansiering till klimatanpassning, både genom egna åtaganden och genom utformningen av det nya klimatfinansieringsmålet. Processen för att sätta målets indikatorer måste vara inkluderande. Läs mer om hur!
Stå upp för deltagande och inkludering
Inkluderande och transparent beslutsfattande är avgörande för en rättvis omställning. Klimatförhandlingarna får inte kapas av rika och mäktiga länder och intressen. Lokalsamhällen och rättighetsbaserade organisationer – särskilt de som fokuserar på kvinnor, arbetare, ursprungsfolk, barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning – måste inkluderas på alla nivåer. Att COP-mötet för tredje gången i rad äger rum i ett land där civilsamhällets utrymme inskränks äventyrar dessa gruppers möjligheter att delta.
Sverige och EU måste stå upp för mänskliga rättigheter, jämställdhet och brett deltagande i klimatarbete, i samband med COP29 och i processen kring detta och kommande COP-möten. Sverige och EU måste också arbeta för ett starkt jämställdhetsprogram, vilket är uppe för förhandling vid COP29. Läs mer om hur!
Dessa organisationer står bakom uttalandet:
Act Church of Sweden
ActionAid International Sweden
Afrikagrupperna
Barnfonden
Framtidsjorden
Friends of the Earth Sweden
LM International
Olof Palme International Center
Oxfam Sweden
Plan International Sweden
PMU
Swedish Society for Nature Conservation
Swedish Mission Council
Swedwatch
The Kvinna till Kvinna Foundation
The Swallows India Bangladesh
The Swedish Peace and Arbitration Society
WaterAid Sweden
We Effect
Om Barnfonden och ChildFund Alliance
Barnfonden är en religiöst och partipolitiskt obunden barnrättsorganisation som med barnet i fokus adresserar grundläggande orsaker till fattigdom och utsatthet. Tillsammans med våra givare – privatpersoner, företag, institutioner, stiftelser – samt barn, familjer och personal i våra programområden arbetar vi varje dag för att ge fler barn i världen en trygg uppväxt och en bättre framtid.
Barnfonden ingår i det globala nätverket ChildFund Alliance vars 11 medlemmar stödjer över 32 miljoner barn i 70 länder. Vi arbetar långsiktigt och utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov. Vi kämpar för att förbättra barns och familjers villkor genom att fokusera på utbildning, hälsa, försörjning och barns rätt till trygghet och skydd. Vi arbetar dessutom för att förebygga katastrofer och öka beredskapen i områden som drabbas hårt av klimatförändringarnas effekter.