Svår torka i Östafrika – stöd vår akutinsats

Föreställ dig ett landskap omkring dig som blir allt torrare. Där vatten blir skillnaden mellan liv och död. Så ser verkligheten ut sedan en lång tid tillbaka i flera av de områden i Kenya där Barnfonden arbetar. Områden som drabbats av svår torka. Nu har även andra delar av Östafrika, däribland Etiopien, drabbats av torkan. Barnfonden stödjer den pågående akutinsats som vår samarbetspartner på plats genomför.

Ge en gåva till vår insats i Östafrika

Viskande vindar tränger igenom luften i ett litet samhälle i distriktet Marsabit i Kenya. Terrängen är platt och öde, bara några lerhus, torkade buskar och en och annan förbipasserande syns till. När vinden tar fart springer femårige Kame för skydd till det lilla huset med grästak som hon bor i med sin familj.

De flesta familjer som bor i denna region i norra Kenya är nomadiska pastoralister. Det betyder att de är beroende av sina boskapsdjur för mat och inkomst. Kames mamma Arbe, 35 år, är familjens enda försörjare och tar hand om sin förlamade man, svärmor och sina fyra barn. Bördan är stor, särskilt med tanke på områdets långvariga torka.

– Mina fem kameler och tolv getter ska vara vår livlina – ge oss mat, betala för mina barns utbildning och de medicinska kostnaderna för min man, men jag tror inte att de överlever detta, berättar Arbe.

Kame, fem år, börjar sin resa för att hämta vatten från en brunn flera kilometer från sitt hem. I området där hon bor i Marsabit i Kenya pågår en långvarig torka.

Torkan som inte tar slut

När regnperioden uteblev i slutet av 2020 började en svår torka i de redan torra regionerna i Kenya. Torkan har drabbat fler än fyra miljoner människor och Marsabitregionen är särskilt utsatt. Under 2021 har regnet till stor del fortsatt att utebli och situationen för människorna som lever i de torra regionerna antas förvärras. I september förklarade Kenyas president Uhuru Kenyatta torkan som en nationell katastrof.

En katastrof som kommer smygande

En torka skiljer sig från andra nödsituationer på det sätt att den inte alltid blir akut direkt. De som faller offer för exempelvis jordbävningar eller översvämningar förlorar ofta ägodelar eller nära och kära under en kort period. Under en torka är förlustens spår långsam.

Den kraftigt minskade nederbörd i Marsabit har resulterat i förlorad betesmark och försämrad åkermark. Det ger underskott på både foder och vatten till de boskapsdjuren som så många familjer är beroende av.

Barn tas ur skolan

Det börjar med att regnet inte kommer. På landsbygden gör familjer de anpassningar som behövs för att överleva – de reser längre för att få vatten och behöver ofta ta barn ur skolan för att hjälpa till med det tidskrävande sökandet efter betesmark och vatten. Därefter börjar grödor dö och familjer måste sälja vad de har för att köpa mat. Det knappa utbudet driver upp priserna och i takt med att familjers boskap dör ökar fattigdomen och hungersnöden.

Den långvariga torkan i Kenya har lett till dödsfall bland boskapsdjur.

Dessa svårigheter är inte främmande för de som bor i Östafrika. Torkan har tidigare kommit vart femte till tionde år. Befolkningen kunde då planera för detta i vetskap om när regnet kommer tillbaka. Det vi ser nu är att klimatförändringarna skapar förändringar i vädercykeln som leder till kraftigt minskat regn och mer extrem torka. Det mer oförutsägbara vädermönstret gör det svårt för familjer att hantera de torraste perioderna.

Den pågående nödsituationen förvärras även av två andra kriser – gräshoppsinvasion som förstört betesmarker och covid-19-pandemin.

– Det här är bland den värsta torkan jag någonsin har upplevt och jag föddes här. Vi har inte ens råd med en måltid om dagen, säger Suka, en 29-årig mamma till sex barn.

Suka har varit särskilt orolig för sina nu drygt ett halvår gamla tvillingar, Adano och Ado, som löpt risk för undernäring. Att mata dem har varit ett problem eftersom Suka inte kunnat producera tillräckligt med mjölk för båda. Hon har inte heller råd att köpa mjölk.

För hennes äldre barn, Sabdio åtta år, har det blivit svårare att gå till skolan. Suka berättar:

– Om de inte äter frukost vill de inte gå till skolan. De missade tre skoldagar i veckan förra terminen. Jag kan inte tvinga dem att gå till skolan när de är hungriga.
Sabdio fyller i att hon ibland känner sig för svag för att gå till skolan:

– Under regnperioden tog jag med lunch till skolan, men nu är det inte möjligt. Vi har inte tillräckligt med mat.

Suka, 29, med sina tvillingar, Adano och Ado, då 4 veckor gamla, som löpt risk för undernäring på grund av torkan.

Tillsammans gör vi skillnad

Behoven på plats är stora och vi arbetar genom vårt nätverk ChildFund Alliance och lokala partners för att stödja så många barn och familjer som möjligt som drabbas av torkan. Detta är några av delarna i den pågående insatsen:

  • Ge fler familjer tillgång till näringsrik mat
  • Underlätta för barn att fortsätta sin skolgång genom att bland annat näringsrik mat i skolan
  • Stärka de strukturer i samhället som bidrar till att skydda barn
  • Bidra till att minska de konfliktrisker som ofta följer i klimatkatastrofernas fotspår
  • Bistå med kontantstöd som ska täcka familjernas basala behov

Vi arbetar även med att öka tillgången till rent vatten för familjer. De flesta naturliga vattenkällorna i Marsabit har torkat. Detta sätter ett enormt tryck på de få tillgängliga borrhålen som finns. Därför har Barnfonden nyligen borrat en brunn i Bonkole i Marsabitregionen så att fler får tillgång till vatten.

Några kvinnor i Bonkole, Marsabit Kenya, hämtar vatten från den nya brunnen som Barnfonden borrat.

Att få tag på rent vatten blir svårare under en torka. Barnfonden samarbetar därför med Solvatten i drabbade regioner. Solvatten är en kombinerad vattenrenare och vattenvärmare. Allt den behöver för att fungera är solljus. Med Solvatten kan familjer rena och värma vatten från vattenkällor närmare deras hem.

Familjer sparar både tid och pengar när de slipper ägna åtskilliga timmar åt att leta efter vatten, samla ved för att koka vatten, eller använda en stor del av den lilla inkomsten som finns till kol, gas eller ved.

Främst är det flickor och kvinnor som reser de allt längre avstånden för att hämta ved och vatten. Det utsätter dem för större risk att bli våldtagna eller kidnappade. Elvaåriga Naserian och hennes vänner föll nästan offer för just detta.

– Bristen på ved fick oss att gå väldigt långt. Vi hamnade på en isolerad plats med tjocka torra buskar. När vi var upptagna med att samla veden tog någon tag i min vän bakifrån. Hon började skrika och sparka och det gjorde vi också, som tur var hörde några vallare våra rop och började blåsa i sina visselpipor. Det fick personen att springa därifrån, berättar Naserian.

Två barn dricker rent vatten från vattenrenaren och vattenvärmaren Solvatten.

Barns rättigheter äventyras när klimatet förändras

Vi ser att det förändrade klimatet leder till mer extremt väder, såsom svårare och längre perioder av torka. Personer som Suka och Arbe och miljontals andra, förlorar sin inkomst och får svårt att skaffa mat och vatten för att överleva.

Barn är särskilt utsatta och på grund av familjers knappa resurser ökar risken att barnen utsätts för våld. Flickor tvingas in i barnäktenskap när familjer förlorar sin försörjning. Barn tas ur skola för att arbeta och bidra till hushållskassan. På grund av en tidigare svår torka har sextonåriga Salma tvingats lämna sitt hem i Marsabit för att jobba i staden Isiolo.

– Vår familj var beroende av våra kameler och getter, men den långvariga torkan dödade dem alla. Jag var tvungen att åka till Isiolo för två år sedan för att arbeta som hushållsarbetare för att hjälpa att försörja min mamma och sex bröder, berättar Salma.

Det kan vara avgörande med akutinsatser i samband med naturkatastrofer som torkan i Kenya, men vi måste också lägga fokus på vad vi kan göra långt tidigare – innan katastrofen har inträffat. Barnfonden arbetar med att stärka lokalsamhällens förmåga att hantera effekterna av klimatförändringarna och olika typer av naturkatastrofer för att både samhällen och invånare ska vara bättre rustade. I det här arbetet är barnen alltid i fokus.

I de torra regionerna Turkana och Samburu stöder Barnfonden 600 bönder genom utbildning så att de kan producera näringsrik mat med hög densitet på ett mer hållbart sätt. Projektet kommer leda till att 12 000 barn får säkrare tillgång till näringsrikmat under torka.

I Marsabit är Kame och Sabdio hoppfulla om att det kommer bli bättre – att brunnarna en dag blir fulla av vatten igen, att de har mat för dagen och att deras familjer slipper vara utmattade och rädda.

– När det regnar har vi gott om mat och vi missar ingenting i skolan, avslutar Sabdio.

Texten även publicerad i senaste numret av Barnfondens tidning

Om Barnfonden och ChildFund Alliance

Barnfonden är en religiöst och partipolitiskt obunden barnrättsorganisation som med barnet i fokus adresserar grundläggande orsaker till fattigdom och utsatthet. Tillsammans med våra givare – privatpersoner, företag, institutioner, stiftelser – samt barn, familjer och personal i våra programområden arbetar vi varje dag för att ge fler barn i världen en trygg uppväxt och en bättre framtid.

Barnfonden ingår i det globala nätverket ChildFund Alliance vars 12 medlemmar stödjer över 23 miljoner barn i 70 länder. Vi arbetar långsiktigt och utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov. Vi kämpar för att förbättra barns och familjers villkor genom att fokusera på utbildning, hälsa, försörjning och barns rätt till trygghet och skydd. Vi arbetar dessutom för att förebygga katastrofer och öka beredskapen i områden som drabbas hårt av klimatförändringarnas effekter.