Sätt barnen först – fem krav för en rättvis biståndspolitik

Den 13 februari 2025 samlades civilsamhällets organisationer och ledamöter från utrikesutskottet för att diskutera genomförandet av regeringens reformagenda för biståndet. Vi på Barnfonden vill särskilt lyfta fem nyckelfrågor för barn och unga:

1. Håll fokus på klimatet. Sveriges har möjlighet att förebygga och mildra klimatförändringarnas effekter om våra biståndsmedel används med klimatomställningen i fokus. Idag saknas riktlinjer i de tematiska målen och vi ser att en grön och rättvis klimatomställning är nödvändig som en övergripande strategi för att nå samtliga målsättningar. För ett barn vars familj försörjer sig på jordbruk kan hjälp att ställa om till nya odlingsmetoder vara skillnad på att få gå kvar i skolan eller att tvingas börja arbeta för att bidra till familjens försörjning.

2. Ge barn möjlighet att göra sina röster hörda. Stater har ett ansvar att säkerställa att lagar och policyer påverkar barn på ett positivt sätt. Med hänvisning till barnkonventionen är barnperspektivet och barns och ungas roll i det internationella klimatarbetet av central betydelse. Barnets bästa måste beaktas vid miljömässiga beslut. Ändå blir barn och unga sällan tillfrågade om vad de tycker eller inbjudna att delta i samtal som hjälper dem att utvecklas till framtidens ledare. Vi vill se en tydlig strategi för hur de kan ges en röst i de processer som formar deras framtid.

3. Stärk civilsamhällets roll. Regeringen har lyft vikten av transparens och effektivitet i biståndet. Vi ser det som något positivt. Det är positivt att det nu finns ett öppet ansökningsförfarande och att det är lättare att följa skattekronan. Vi håller med om att det är riskabelt att överföra pengar till mindre organisationer som inte har strukturen på plats, men vi ser stora risker i att aktörer och grupper i praktiken kan komma att utelämnas i och med regeringens nya krav på transaktioner i ett led, teknisk expertis och system, och ökad egenfinansiering. Det har lyfts att andra aktörer såsom ambassader kan bistå med support. Denna stöttning måste ske på ett sådant sätt att CSOer och lokala samarbetspartners får utrymme för sin expertis och kan arbeta med lokal förankring i kontexter, prioriteringar och målsättningar – utan styrt bistånd. För att biståndet ska nå de mest utsatta barnen behövs utrymme för att få positiva krafter att växa.

4. Balansera långsiktighet och flexibilitet. Reformagendan lyfter vikten av flexibilitet i biståndet och möjlighet att styra om insatser där de gör mest nytta. Detta måste också gälla för CSO:er och våra samarbetsorganisationer eftersom vi vet hur snabbt förutsättningarna kan förändras. Tänk gärna långsiktigt men bygg också in möjligheten att effektivt kunna hantera framtida kriser och oförutsedda händelser.

5. Prioritera barns rättigheter före ekonomiska intressen. Bistånd som bidrar till ekonomisk tillväxt och handel är viktigt, men får aldrig ske på bekostnad av barns rättigheter. Regeringens reformagenda talar om att ”driva och värna svenska intressen” – vi vill se tydliga garantier för att klimatfokus i utrikeshandeln faktiskt gynnar de mest utsatta. I länder där klimatförändringar leder till torka, matbrist och konflikter ökar risken för barnarbete, könsbaserat våld och exploatering. Sverige måste säkerställa att biståndet skyddar barn från dessa risker och inte bidrar till nya.