Ny studie: Ökad klimatmedvetenhet inte synonymt med ökad klimatoro
En ny studie från Lunds universitet undersöker hur ungdomars mentala hälsa påverkas av att delta i en klimatgrupp. Masterstudenten Sonja Hammer har under våren följt 75 tonåringar och unga vuxna i Prey Veng-provinsen i Kambodja.
Sonja Hammer studerar vid Avdelningen för Riskhantering och samhällssäkerhet, Lunds tekniska högskola. Under hösten 2023 gjorde hon praktik på Barnfondens huvudkontor i Malmö vilket ledde till idén att skriva sin uppsats kring ett av Barnfondens projekt. Under våren har Sonja följt vårt nystartade klimatprojekt i Kambodja för att ta reda på hur ungdomars mentala hälsa påverkades av att delta i en klimatgrupp.
Projektet gick ut på att ungdomar från tre olika kommuner i Prey Veng-provinsen skulle:
- Öka sin kunskap om klimat och miljö.
- Få insikt i hur klimatförändringarna kan förebyggas och vad som kan göras för att mildra konsekvenserna genom t ex katastrofberedskap, förändrade odlingsmetoder och nya vägar till försörjning.
- Utbildas i hur de kan få inflytande och göra sina röster hörda.
- Erbjudas verktyg för att hantera emotionell stress kopplad till klimatförändringarna.
- Bjudas in till samtal med lokala beslutsfattare för att ge ett barnperspektiv på olika strategier för katastrofberedskap och klimatanpassning.
En positiv inramning hjälper
Ungdomarnas kunskap om klimatförändringarna ökade signifikant under studien, men trots att man globalt kan se ett samband mellan ökad klimatmedvetenhet och ökad klimatoro, så märktes inte motsvarande utveckling bland ungdomarna i Prey Veng.
– Jag genomförde enkätundersökningar före och efter att ungdomarna deltagit i en utbildning om klimatförändringarna för att ta reda på hur de kände kring frågan och vilken kunskap de upplevde att de hade i ämnet, säger Sonja Hammer.
En vecka senare följdes enkätundersökningarna upp med en gruppdiskussion för att samla in deltagarnas åsikter.
Utifrån denna kan man dra slutsatsen att ungdomarna redan innan utbildningen var oroade över klimatförändringarna och kände sig påverkade av dem. Den ökad kunskapen kom med en ökad gemenskap kring frågan. Sonja Hammer tror att det är en viktig anledning till att man inte ser någon större skillnad i oro före och efter utbildningen:
– Att göra något aktivt tillsammans hjälper ungdomar att hantera sina känslor. Det är viktigt att ge dem utrymme att prata om de här frågorna så att de får sätta ord på hur de känner och att rama in ämnet på ett hoppfullt sätt.
Att vara aktiv och fokusera på vad man själva kan göra för att motverka klimatförändringarna verkar också vara till hjälp.
Vårt fortsatta arbete
Studien är viktig för Barnfondens fortsatta arbete med att ge ungdomar verktyg att göra sina röster hörda utan att orsaka ökad stress. Den bidrar också med ny kunskap till den akademiska diskussionen genom att lyfta den lokala kontexten i Kambodja.
Läs hela uppsatsen här: Climate Change Concerns of Youth in Cambodia: The Effects of Climate Change Communication and Collective Action.