Johanna forskar om barnens röst i världen
Hon rannsakar organisationer som FN och EU ur ett perspektiv som ofta glöms bort – barnens. I sin forskning tittar Johanna von Bahr närmare på barns rättigheter i internationella relationer och vad som görs för att förstärka dessa. Hon undersöker också varför det än idag finns ett så stort motstånd i många länder mot att förbjuda barnaga. Johannas expertis inom barnrättsfrågor är en stor tillgång för Barnfonden. Den 1 januari 2019 tillträdde hon som ny suppleant i vår styrelse.
I höst är Johanna klar med sin avhandling. Sen höst, tillägger hon. Hennes forskning sammanlänkar statsvetenskap med folkhälsovetenskap och Johanna berättar att hon alltid haft ett särskilt stort intresse att se närmare på de grupper som inte har en stark röst. Det är här barnen kommer in i bilden.
– Barnens rättigheter är sällan i fokus när det forskas inom statsvetenskap. Jag tycker att det är särskilt intressant att titta på förhållanden mellan stat, föräldrar och barn, berättar Johanna.
Hon lyfter barnaga som ett exempel på en norm som är kopplad till många andra barnrättsprinciper:
– I den stunden en vuxen slår ett barn tas barnet ifrån sin röst och sitt deltagande. Än idag finns det ett stort motstånd mot att lagstifta mot barnaga på många håll i världen. USA är bara ett av flera exempel.
Johanna berättar vidare att motståndet delvis handlar om en ovilja att se aga som skadligt för barn, och delvis om idéer om att staten inte bör blanda sig i familjeangelägenheter
Lund är den nya hemstaden
Johanna skriver sin avhandling om barns rätt i internationella relationer vid Stockholms universitet. Samtidigt undervisar i statsvetenskap och barns rättigheter bland annat vid Lunds universitet, där är hon också medlem i Child Rights Institute. För ett år sedan flyttade Johanna och hennes familj från Stockholm till Lund.
Hennes forskning och arbete är inte bara knutet till olika delar av Sverige. Johannas perspektiv är alltid globalt och har bland annat tagit henne till Harvard University i USA, där hon gästforskat. Johanna berättar att det var privilegierat att få vara i en miljö där forskare från olika discipliner och länder samarbetar om att belysa globala barnrättsfrågor.
Forskning ska vara tillgänglig
Johanna betonar hur viktigt det är att forskning inte sker för forskandet skull. Det måste finnas en samhällsrelevans och forskningen ska nå ut utanför akademiens väggar. Johanna ser många fördelar med att kombinera statsvetenskap med just folkhälsovetenskap, för att göra forskningen mer tillgänglig. Hon berättar:
– Folkhälsoperspektivet är ofta mer verklighetsnära och praktiskt. Statsvetenskap tenderar att vara mer teoretiskt abstrakt. Jag vill att min forskning ska ha praktisk relevans för de som arbetar med barnrättsfrågor, och i slutändan för barn. Detta betyder dels att jag granskar barns involvering i internationell politik, dels att jag tillgängliggör min forskning för en bred publik.
Barnrättsorganisationer gör skillnad
För att stärka barns rättigheter räcker det inte med internationell påtryckning mot en enskild nation. Det måste finnas en lokal förankring och en här spelar barnrättsorganisationer en betydande roll. Johanna har tittat närmare på detta i sin forskning och förklarar närmare varför det är så:
–Barnfonden och andra barnrättsorganisationer arbetar både direkt med barnen och driver samtidigt påverkansarbete mot myndigheter och andra aktörer. De arbetar också aktivt för att stärka lokala organisationer så att de i sin tur kan driva frågan om barns rättigheter nationellt.
Johanna är ny i Barnfondens styrelse men har tidigare i flera sammanhang kommit i kontakt med vårt internationella nätverk, ChildFund Alliance, genom sin forskning. Som del av styrelsen vill Johanna bidra med sin forskningserfarenhet och även kunskap inom bistånds- och utrikespolitiska frågor:
– Och framför allt vill jag bidra med det barnrättsliga perspektivet i alla delar, avslutar Johanna.