Internationella dagen mot könsstympning

Varje år könsstympas fler än två miljoner flickor runt om i världen. Två miljoner flickor som riskerar att få skador för resten av livet. Arbetet mot könsstympning finns på vår agenda varje dag. Den 6 februari är det Internationella dagen mot könsstympning och vi hoppas att fler människor runt om i världen uppmärksammar den här frågan.

På Barnfonden arbetar vi med attitydförändringar och vi ser att synen på könsstympning går att förändra. I Etiopien har tjejklubbar stor betydelse för vårt arbete mot kvinnlig könsstympning.

På tjejklubbarna är det tjejerna som driver utvecklingen. De anordnar aktiviteter och teater är en metod som används för att sprida kunskap om hälsoriskerna med könsstympning. Många tjejer berättar att deras självkänsla blivit starkare och att de tack vare ökad kunskap nu vågar säga nej till könsstympning.

Här träffar Barnfondens generalsekreterare, Anna Svärd, engagerade ungdomar på en av tjejklubbarna vi stödjer.

Unga tjejer höjer sina röster

Barnfondens generalsekreterare, Anna Svärd, har besökt flera tjejklubbar som vi arbetar med i Etiopien och lyssnat till en ung generation som vågar säga nej till könsstympning.

– Tjejerna jag träffade pratade om sina rättigheter och att de inte tänker låta sig könsstympas. De berättade också att de inte kommer gifta sig med en man som kräver att de könsstympas, berättar Anna.

Ett ingrepp som kan leda till utanförskap

Kvinnlig könsstympning är ett skadligt sätt att kontrollera en kvinnas sexualitet och bevara en flickas oskuld till dess hon är gift. Följderna av könsstympning kan leda till livshotande tillstånd och ofta görs ingreppet helt utan bedövning. En av de vanligaste konsekvenserna är fistlar som kan uppstå direkt vid ingreppet men ofta senare vid förlossningar. Det leder till utanförskap och stigmatisering eftersom många har dålig kunskap om att det finns behandling som hjälper.

Inget stöd i religionen

Det finns inget stöd i någon religion för kvinnlig könsstympning. Det är snarare ett socialt, kulturellt fenomen och därför är det viktigt att traditionella ledare, exempelvis religiösa ledare och äldre, är med i förändringen.

I Barnfondens arbete med att förändra attityder spelar de traditionella ledarna en viktig roll. De besitter såväl pondus som makt. I predikan eller andra sammanhang när många lyssnar, lyfter de upp hälsofaror med könsstympning.

Hanan, 14 år, i Siltie, Etiopien. Hon är engagerad i sin skolas tjejklubb och drömmer om att bli arkeolog.

Kunskap och åter kunskap

Att utsätta en flicka för könsstympning är straffbart i många länder. Det är tydligt att lagar inte är nog för att få bukt på gamla, traditionella sedvänjor. Kunskapen behöver höjas i alla led.

Barnfonden har under flera år haft särskilt fokus på skadliga traditionella sedvänjor i Etiopien och vi ser fina resultat av vårt förebyggande arbete. Attityder tar långt tid att förändra, men vi ser att det går och vårt långsiktiga arbete för att stoppa könsstympning fortsätter.