I juli 2024 klubbades EU-direktivet CSDDD. Det innebär att miljö och mänskliga rättigheter omfattas av bindande lagstiftning för större företag.
Under Ystad Summit diskuterades det nya regelverket och dess konsekvenser under panelsamtalet Människorna bakom dina produkter och tjänster – Hur du kan påverka dina leverantörsled och driva positiv förändring. Barnfondens generalsekreterare Martina Hibell deltog tillsammans med Morten Kjaerum , Adj. Prof Raoul Wallenberg Institute, Åsa Månsson , Hållbarhetsspecialist, Alfa Laval och moderator Angéla Ekman-Nätt, Senior hållbarhetskonsult på Esam AB .
Några av de största ekonomierna i världen är företag
Från att mänskliga rättigheter varit en fråga som framförallt varit förbehållen staten skedde ett skifte på 1990-talet när allt fler företag växte till gigantiska multinationella enheter.
2011 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter de vägledande principerna för företag och mänskliga rättigheter: UN Guiding Principles on Business and Human Rights. I enlighet med dessa förväntas företag redan idag respektera de mänskliga rättigheterna. Men den 25 juli 2024 togs ett stort steg framåt. EU:s medlemsländer godkände då det bindande regelverket CSDDD.
Företag som inte redan idag börjar fundera på hur det ska implementeras riskerar böter på upp till fem procent av sin globala årsomsättning.
– Det är verkligen på tiden, säger Morten Kjaerum som välkomnar att det nu finns en lagstiftning att luta sig mot.
Vi är långt ifrån där vi borde vara. Men något som verkligen hjälpt är de unga. Jag pratar med företagsledare som berättar att det här är något som måste vara på plats för att de ska kunna rekrytera.
Komplexa leverantörskedjor
För många företag är det idag ett komplext arbete att hålla koll på hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i alla led. Partnerskap och stöd från lokala experter är därför en förutsättning för att ta reda på vilka utmaningar som finns och hur man kan förhålla sig till dem.
Åsa Månsson berättade hur Alfa Laval arbetar med sin globala leverantörskedja, med över 5 000 underleverantörer.
Kortfattat arbetar de med en tydlig värdegrund där det framgår hur företaget ska agera för att inte kränka mänskliga rättigheter samt specificerade och uppdaterade krav på leverantörer vid kontraktsskrivning. I detta ingår utbildning av interna revisorer för att supportera med leverantörsgranskningar lokalt.
Lokal närvaro en förutsättning
Barnfondens generalsekreterare Martina Hibell ser stora vinster när företag samarbetar med civilsamhällesorganisationer för att bidra till positiv utveckling.
I Afrika söder om Sahara finns en stor ungdomsarbetslöshet. Där finns en jättepotential för företag att gå in och skapa arbetstillfällen och samtidigt driva fattigdomsbekämpning. Men det måste göras på rätt sätt. Att identifiera risker kan kräva lite mer än vad man initialt ser eller tror.
Då är det viktigt att ha en lokal partner som bollplank istället för att skriva en rapport baserad på ett enstaka besök. Som exempel nämnde hon hur Barnfonden uppmärksammat hur klimatförändringarna påverkar risken för våld mot barn.
– Vi såg hur torkan ledde till att barn togs ur skolan och hamnade i skadligt barnarbete eller giftes bort. Nu har FN också producerat flera rapporter om detta. Men att tro att man själv kan identifiera alla risker är en fälla som gör att man kan hamna helt fel, säger Martina Hibell.
Ökad samverkan och transparens
– Det kan vara svårt och överväldigande att klara det ensam, säger Morten Kjaerum.
Som exempel är produktion av batterier centralt för att klara den gröna omställningen. Men de stora producenterna finns i Kina och Kongo, två länder där vi vet att det förekommer både tvångsarbete och förfärliga arbetsförhållanden.
– Det är svårt för en enskild vindkraftsverkstillverkare att lösa de här frågorna. Men i Danmark har 15 producenter av vindkraft och solenergi nu gått ihop med det danska institutet för mänskliga rättigheter för att försöka påverka arbetsförhållandena på plats, alternativa identifiera andra leverantörer.
Åsa Månsson lyfte behovet av att även internt bilda nätverk för de här frågorna, sätta processer och konsolidera:
Styrdokument är viktigt och att prioritera sina risker. Om du inte räcker till för allt, vad är då det absolut viktigast? Ta hjälp av partners och experter på området och fundera på hur ni kan gå samman.
Ställ rätt krav
Som företag kan man med fördel analysera vad man 1) behöver lösa själv, 2) vad organisationer på plats kan hjälpa till med och 3) vilka krav man kan ställa på andra.
Om man till exempel gör en stor investering i ett område och bidrar med arbetstillfällen är det inte fel att också starta en dialog med lokala myndigheter eller ansvarsbärare.
– Förut var det kanske bara en förälder som arbetade, men när man öppnar en fabrik så börjar båda jobba. Det är positivt för att familjen får två inkomster, men vem tar hand om barnen? Blir det äldsta systern som får stanna hemma från skolan för att ta hand om sina syskon eller lämnas de helt ensamma, säger Martina Hibell.
För att undvika att barn far illa kan man berätta att man planerar att starta upp produktion i området, men att det bygger på att det finns förskolor och barnpassning.
Ett nytt ledarskap
Det nya regelverket omfattar hela värdekedjan, både uppströms och nedströms. Det inkluderar även transportörer och partners på hemmaplan, så det gäller att inte slappna av för tidigt.
– Vi tänker på barnarbete i Afrika men inte vad som händer på vår egen bakgård, säger Morten Kjaerum.
För företag som tidigt lyckas få alla bitar på plats finns stora konkurrensfördelar. Men det kräver ett nytt ledarskap där fler i företagen är involverade och engagerade i att identifiera och förebygga risker. Med mod, samarbete och transparens ökar förutsättningarna att nå målet.
Fakta:
Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) är ett nytt regelverk inom EU som trädde I kraft den 25 juli i år. Det innebär att större företag behöver ta ansvar för vilka risker deras verksamheter innebär för mänskliga rättigheter och miljö samt göra en handlingsplan för att sänka sin klimatpåverkan i linje med Parisavtalet.
Företag som inte lever upp till kraven riskerar att få böta upp till fem procent av sin globala årsomsättning.