ChildFund Internationals chef för Afrika: Utbildning stor del av lösningen

När ChildFund Internationals chef för region Afrika, Chege Ngugi, besökte Barnfondens kontor i Malmö fick vi möjlighet att intervjua honom om hur situationen i regionen ser ut just nu, om utmaningar framåt och om möjliga lösningar.

Afrikas tre största utmaningar kan sammanfattas med klimatförändringar, konflikter och efterverkningarna av Covid-19. Det menar Chege Ngugi, chef för ChildFunds verksamhet i regionen. Han påtalar också att långsiktiga lösningar inte får glömmas bort till förmån för akuta och kortsiktiga insatser.

Över 36 miljoner människor i östra Afrika påverkas just nu av den värsta torkan på flera decennier. Det råder stor brist på både mat och vatten, och miljontals barn är akut undernärda. Ett flertal faktorer, till exempel hög befolkningstillväxt, extrem fattigdom och dålig infrastruktur, bidrar till att de negativa effekterna av extremväder i Östafrika blir alltmer allvarliga. I klimatförändringarnas spår ökar också våld mot barn. Flickor gifts bort så att familjen ska få en mun mindre att mätta, barn tvingas arbeta för att hjälpa till att få mat på bordet.

En stor del av regionen upplever dessutom onormalt höga matkostnader som ett resultat av makroekonomiska svårigheter som har förvärrats av inhemsk spannmålsbrist och förändringar i den globala mat- och bränsleförsörjningen. Vattenbrist ökar riskerna för sjukdomar som uttorkning, vattenburna sjukdomar (inklusive kolera), hudinfektioner, och undernäring.

Desperata föräldrar stormar skolor för att få mat

Chege Ngugi, bosatt i Nairobi, har arbetat många år inom ChildFund och bland annat varit landschef för ChildFund i Etiopien, Kenya och Mozambique. Sedan drygt två år tillbaka är han chef över hela ChildFunds verksamhet i Afrika.

Chege pratar om tre C:n, tre stora utmaningar många länder i Afrika kämpar med idag – climate change, conflicts och efterverkningarna av Covid-19. Klimatförändringarna bidrar till katastrofer som långvarig torka, översvämningar och cykloner. Torkan påverkar allt i samhället och får långtgående konsekvenser. Bristen på mat och vatten är ett direkt hot mot barn och deras familjer, och situationen är på många håll akut.

Ett exempel på en extrem situation var när föräldrar gick till en skola som har matprogram och försökte få mat där. En skola i Kenya stormades av desperata föräldrar. Det är en extrem situation som handlar om liv och död, berättar Chege.

Många människor i regionen är beroende av sina boskapsdjur och försörjer sig genom jordbruk. På grund av torkan dör deras djur och skördar förstörs gång på gång. Familjer tvingas då flytta för att få försöka tag på mat och vatten vilket bland annat påverkar barnens skolgång, trygghet och säkerhet.

Föräldrar tvingas också lämna sina barn ensamma hemma när de själva ger sig i väg för att leta efter jobb, mat och vatten. Barnen är då extremt sårbara och utsatta. Könsbaserat våld mot flickor är till exempel väldigt vanligt, berättar Chege.

Kriget i Ukraina och Covid-19 förvärrar ytterligare

Torkan skapar också konflikter om resurser mellan olika grupperingar. Dessutom pågår konflikter i Etiopien och Sudan vilket förvärrar befolkningens lidande ytterligare. Kriget i Ukraina har bidrar till att leveranser av spannmål har uteblivit och priserna, inklusive priset på bränsle, har stigit i höjden. Många länder i regionen håller dessutom fortfarande på att återhämta sig från Covid-19.

Effekterna av pandemin har varit förödande. När Covid-19 började spridas togs barn ur skolan och hade sedan ingen möjlighet att få undervisning hemifrån eftersom många familjer inte har tillgång till vare sig internet eller elektricitet. Även innan Covid fanns det många barn som inte ens kunde läsa en enkel mening, men i och med pandemin har detta nu ökat kraftigt, menar Chege.

Fokus på långsiktiga lösningar

Chege berättar att det finns mycket vi kan göra för att förbättra situationen, och understryker att lösningen inte bara handlar om att dela ut mat och vatten till familjer, vi måste också fokusera på barnskydd och långsiktig hållbarhet. Att involvera barn och unga i förändringen är grundläggande, säger han.

Vi måste lyfta de här frågorna, skapa medvetenhet och utbilda på olika nivåer i samhället. Vi måste bygga långvarig och hållbar motståndskraft mot klimatförändringarna och vi måste involvera de barn och familjer som drabbas. Ett konkret exempel är att olika klimatresponsiva insatser kan sättas in, som tillexempel distribution av torktåliga grödor, berättar han.

ChildFund jobbar med lokala partners som är experter på vilka behov som finns i de olika områdena.

Med utbildning löser vi många av de problem som finns idag, utbildning skapar stora möjligheter och därför är det något vi prioriterar. Sist men inte minst behöver vi givetvis resurser för att kunna genomföra detta, både ekonomiska resurser och personalresurser, säger Chege.