Barn och unga kämpar för sina rättigheter i världens största flyktingläger

Den muslimska minoritetsgruppen rohingya är en av världens mest förföljda folkgrupper. Våldet mot dem i Myanmar tvingar tusentals personer att fly varje år. Nästan en miljon människor, varav drygt hälften är barn, har sedan flera år tillbaka flytt till grannlandet Bangladesh och bor nu i världens största flyktingläger Kutupalong i Cox’s Bazar. Barnfonden är på plats i lägret för att stötta barn och familjer.

I Myanmar betraktas rohingyer som illegala migranter av myndigheterna. Det har lett till konflikt mellan folkgruppen och myndigheterna som resulterat i diskriminering och förtryck. I augusti 2017 gick militären till brutal attack mot folkgruppen rohingya i delstaten Rakhine i Myanmar. FN beskriver händelsen som ett folkmord och många vittnar om våldtäkter, mord och brända byar. Familjer flydde för sina liv och många tog sig över gränsen till Cox’s Bazar i Bangladesh där de hamnade i vad som i dag kallas världens största flyktingläger.

14-åriga Rojina från Myanmar är ett av många barn som tvingades fly. Hon bevittnade fruktansvärda scener när militären mördade ett trettiotal personer nära hennes hem: ”De kom tillbaka dag efter dag”, berättar hon.

14-åriga Rojina flydde från militärens våld i Myanmar tillsammans med sin familj och bor nu i flyktinglägret i Cox’s Bazar.

Rojina och hennes familj lyckades fly undan militärens våld och bor nu i flyktinglägret i Cox’s Bazar. Flera år efter att våldet bröt ut i Myanmar fortsätter människor att fly till lägret. Levnadsförhållandena här är svåra. Nästan en miljon människor, varav hälften är barn, trängs under svåra förhållanden i tillfälligt uppbyggda hem, på en yta ungefär lika stor som Lund. De tillfälliga boendena är tätt uppsatta längs med sluttningarna i lägret och på de smala vägarna vimlar fotgängare, cykeltaxi och fordon från humanitära organisationer.

Bangladesh är hårt drabbat av klimatförändringar

I Bangladesh är människor särskilt utsatta för klimatkrisens konsekvenser. Det märks i form av återkommande naturkatastrofer som översvämningar och cykloner. I flyktinglägret är det vanligt med både jordskred och stormar. Förhållandena i lägret gör att flyktingarna som bor här är extra sårbara för dessa katastrofer. Lägret drabbas även av bränder med jämna mellanrum. Bränderna är förödande och förstör inte bara hem för tusentals barn och deras familjer utan även skolor och hälsocenter.

När katastrofer inträffar agerar Barnfonden för att stötta så många barn och familjer som möjligt. År 2021 utbröt en brand som gjorde att 60 000 personer förlorade allt, 30 000 av dem var barn. Med stöd från Barnfondens givare kunde vi stötta barn och deras familjer med

• psykosocialt stöd
• kläder och skor
• utbildningsmaterial
• stödutrustning till barn med funktionshinder
• hygienpaket och utrustning för matlagning till familjehushåll
• utbildning och information om barns säkerhet för att förhindra könsbaserat våld mot barn
• skydd till familjer som förlorat sina hem

Ungefär 500 000 barn bor i lägret. Risken att bli utsatt för sexuellt- och könsrelaterat våld är stor. Våldtäkter, påtvingade äktenskap, prostitution, sexuellt slaveri och trafficking är exempel på sexuellt våld som drabbar barn och unga i lägret. Sedan 2019 har Barnfonden ett pågående projekt i lägret tillsammans med vår systerorganisation Educo. Bland annat säkerställs att överlevare av sexuellt våld får tillgång till vård, rehabilitering och samtalsstöd.

Nästan en miljon människor, varav hälften är barn, trängs på en yta ungefär lika stor som Lund.

Stort engagemang bland barn och unga

Anna-Maria Romberg, programhandläggare, och Shona Jennings, programchef på Barnfonden, besökte Cox’s Bazar hösten 2022. Tidigt en novembermorgon anlände de till flyktinglägret. Solen låg på och temperaturen klättrade upp till 30 grader. Efter en halvtimmes bilfärd längs med lägret kom de till en port med två vakter. Här fick de lämna bilen eftersom stigarna i den här delen av lägret är för smala för fordon att ta sig fram på.

Under besöket träffade Anna-Maria och Shona en ungdomsgrupp med pojkar och flickor i åldrarna 13–17 år. Ungdomarna i gruppen får lära sig om barns rättigheter och diskutera frågor som rör dem. De får också lära sig olika sätt att identifiera risker och vikten av att meddela om de ser något som verkar misstänkt.

– De är otroligt kunniga och engagerade i sina rättigheter. De sprider information om rättigheterna och skyddar sig själva och varandra genom att ha koll och agera direkt om de ser något misstänkt, berättar Anna-Maria.

Bland annat har en grupp flickor från tjejklubbarna inom projektet genomfört en kampanj i lägret för att synliggöra, engagera och informera om flickors rättigheter.

Det finns många risker för barn i lägret. Ungdomarna i gruppen som Anna-Maria och Shona träffade nämnde barnäktenskap och trafficking som två av de största rättighetskränkningarna barn och unga utsätts för. Den största rädslan bland medlemmarna i gruppen var att själva bli bortgifta.

Den utbredda fattigdomen i lägret gör att många föräldrar inte ser någon annan utväg än att gifta bort sina barn, i hopp om att de ska få det bättre. Ibland kommer personer utifrån som vill gifta sig med barnen. Många gånger är det den enda möjligheten för barnen att lämna lägret.

En stor rädsla bland barn och unga i lägret är att själva falla offer för trafficking eller barnäktenskap.

Förbud för hjälppersonal

När klockan slog fyra på eftermiddagen var Shona och Anna-Maria tvungna att lämna lägret eftersom det ansågs för farligt att vara kvar. De boende i lägret utsätts för hot, våld och trakasserier från en mängd olika grupper och individer.

– Man kunde känna hur atmosfären förändrades och blev mer aggressiv. Det kändes inte alls bra att lämna barnen och ungdomarna i den miljön, berättar Anna-Maria.

Under besöket fick Anna-Maria och Shona egentillverkade dockor från några barn i lägret. Barnen ville att dockorna skulle få komma ut från Cox’s Bazar och uppleva världen, eftersom de själva inte kan det.

”Finaste presenten jag fått i mitt liv”

När Barnfondens generalsekreterare Martina Hibell gästade Musikhjälpen senare under hösten 2022 tog hon med sig dockorna som present till programledarna Oscar Zia, Klas Eriksson och Tina Mehrafzoon.

Programledarna för Musikhjälpen 2022 Oscar Zia och Tina Mehrafzoon blev rörda av gåvan och tog barnens önskan om att dockorna ska få se världen på stort allvar.

Programledarna tog barnens önskan om att dockorna ska få se världen på stort allvar.

– Nu sitter vi här med tre jättefina dockor, som är typ den finaste presenten jag fått i mitt liv. De här dockorna ska få se världen, för att de här barnen inte får se världen. Jag vill ta med mig min docka på alla möjliga saker, till Italien och till min familj, sa Oscar Zia.

Oscar höll sitt ord, redan några veckor senare tog han med sig dockan från Cox’s Bazar när han hälsade på sin syster för att fira jul.

Barnfondens mål med projektet i Cox’s Bazar är att barn och unga som Rojina och medlemmarna i ungdomsgrupperna, som flytt fruktansvärda omständigheter och som nu hamnat i ett flyktingläger där många av deras rättigheter kränks, ska få en trygg tillvaro och en säker framtid.

Exempel på insatser som Barnfonden genomför i flyktinglägret i Cox’s Bazar:

• Säkerställer tillgång till hälsovård för fysisk, psykisk, samt sexuell och reproduktiv hälsa för 10 000 barn och unga i åldrarna 12–17 år.
• Genomför hembesök och har en personlig och djupare dialog för att skapa förtroende och öka medvetenheten om tillgängliga tjänster (medicinska, psykosociala, legala) och om hur dessa tjänster kan nås.
• Etablerar särskilda ”samhällskommittéer” och sociala nätverk för att skydda barn och unga som utsätts för eller är i riskzonen för våld, för att de ska få så smidig hjälp som möjligt.
• Skapar trygga platser för barn och unga i åldrarna 12–17 år, uppdelat mellan pojkar och flickor. Här får ungdomar lära sig om bland annat barns rättigheter samt hur och var de kan söka hjälp. Detta ska vara en trygg plats och ett säkert rum för djupare samtal angående sexuellt och könsrelaterat våld.
• Engagerar 100 religiösa ledare och madrasa-lärare i barnskydd och motverkande av sexuellt våld.
• Arbetar med över 300 lärare i etablerade lärocenter och 1 100 lokala myndighetsrepresentanter. Barnfondens arbete hjälper unga som utsatts för och/eller riskerar sådant våld, med stöd om vart de ska vända sig.