Barn drabbas särskilt hårt av väpnad strid

Tillsammans med företrädare för Röda Korset, Unicef, SOS Barnbyar med flera har Barnfonden skrivit nedanstående debattinlägg om vikten av att skydda barn i krig. Texten är även publicerad på debattsidorna i Sydsvenskan. 

Gaza, Israel, Jemen, Libanon, Myanmar, Sudan, Syrien och Ukraina – listan kan göras lång. Just nu pågår fler väpnade konflikter än någonsin tidigare. Barns rätt till skydd i den internationella humanitära rätten, även kallad krigets lagar, måste respekteras och insatser för efterlevnad prioriteras.

2022 levde ett av sex barn i en konfliktzon och i enorm utsatthet. Det är 468 miljoner barn, enligt Rädda Barnen.

Snart presenteras ny statistik och vi befarar att siffrorna kommer att vara högre. Många av konflikterna pågår i tät bebyggelse där barns liv skiljer sig från vuxnas. Barn befinner sig oftast i skolor, lekplatser eller i sina hem. Det gör att de möter andra hot och risker än vuxna.

Kön, ålder, funktionsvariation och migrationsstatus påverkar också hur barn drabbas. Oavsett var och hur väpnade konflikter pågår löper tonårspojkar till exempel oproportionerligt hög risk för direkta skador från explosiva vapen eftersom de oftare rör sig utomhus.

De riskerar också att i högre grad uppfattas som stridande och attackeras.

Flickor däremot har sämre tillgång till utbildning och hälsovård, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa, och riskerar även i högre grad att utsättas för sexuellt våld. Barn med funktionsvariationer drabbas extra hårt.

I rapporten Barndom i spillror har Internationella Rödakorskommittén undersökt hur just barn drabbas av konflikter i städer:

• Barn är nyfikna, har svårt att bedöma risker och är mer benägna att plocka upp och leka med färgglada eller märkliga föremål – som kan vara minor eller icke-exploderad ammunition.

• Förutom att skador kan leda till fysisk funktionsnedsättning riskerar barn också stigmatisering och diskriminering, särskilt när proteser och rehabilitering inte finns tillgängliga.

• Explosiva vapen som är utformade för att skada vuxna kan döda barn. Eftersom barn är små och lätta kan blotta kraften från en explosion slunga dem mot hårda ytor och ge allvarliga skador.

• En explosion som inte skulle ge lika omfattande skador på vuxna kan orsaka livshotande buk- och bröstskador på barn.

• Förorenat vatten och brist på vaccin gör barn mer mottagliga för sjukdomar än vuxna. När infrastruktur för vatten, sanitet, elektricitet och sjukvård förstörs får det stora konsekvenser för barns hälsa. Sjukdomsutbrott kan ske inom bara några dagar. Långvariga konflikter i städer minskar sannolikheten att barn vaccineras i tid, om de vaccineras alls.

• Urban krigföring påverkar barns psykiska hälsa och välbefinnande negativt. Barn som lever i konflikt traumatiseras av att bevittna eller uppleva våld och död, vilket påverkar deras kognitiva utveckling med livslånga konsekvenser. Vi ser att barn som exponeras för urban krigföring lider av sömnlöshet, kronisk stress, ångest, panikattacker, sorg, sängvätning, rädsla för höga ljud och mardrömmar.

• Krigföring i stadsmiljö påverkar barns utbildning negativt. Skolor attackeras, skadas av misstag eller används för militära syften. När det inte går att ta sig till skolan på ett säkert sätt hålls barnen hemma. Även när skolor hålls öppna kan både lärare och undervisningsmaterial saknas. Barn har också större risk att rekryteras till militära grupper om de inte går i skolan.

Barn har rätt till särskilt skydd och respekt i både internationella och icke-internationella väpnade konflikter enligt krigets lagar. Ändå dödas och skadas allt fler barn i krig och konflikter, enligt Unicef. Fler våldtas och utsätts för andra former av sexuellt våld. Och fler barn nekas humanitär hjälp.

Krigets lagar tydliggör att barn måste ges lämplig vård och hjälp på en rad specifika sätt, till exempel fortsatt tillgång till utbildning, mat och hälsovård – även om de berövas sin frihet.

Åtgärder ska också tas för att återförena ensamma och separerade barn med deras familjer.

Världens stater har ett gemensamt ansvar för att internationell humanitär rätt respekteras, inte minst vad gäller barns rätt till skydd.

Sveriges regering bör:

• göra efterlevnad av internationell humanitär rätt och vapenreglering till högsta prioritet i utrikespolitiken, med särskilt fokus på initiativ för att få slut på strider och skydda barn.

• säkerställa att krigets lagar tydligt inkluderas i svensk totalförsvarsutveckling och att frågan om reglernas tillämplighet i urban krigföring inkluderas i civila och militära utbildningar och övningar, med särskilt fokus på barns skydd.

• förändra anslagsstrukturen i biståndet för att möjliggöra förebyggande insatser till konfliktdrabbade områden för att säkra skyddet av barn.

Anna Ernestam, generalsekreterare, SOS Barnbyar

Erik Lysén, Act Svenska kyrkan

Li Nester, förbundsordförande, Röda korsets ungdomsförbund

Mariann Eriksson, Plan International Sverige

Martina Hibell, generalsekreterare, Barnfonden

Pernilla Baralt, generalsekreterare Unicef Sverige

Ulrika Modéer, generalsekreterare, Svenska röda korset

Åsa Regnér, generalsekreterare, Rädda Barnen