Låt flickor växa upp hela.

Farligt, förnedrande och fullständigt onödigt. 200 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade. Ingreppet är ett övergrepp och leder ofta till livslångt lidande. Barnfonden arbetar målmedvetet för att förändra de strukturer och attityder som håller denna och andra farliga traditionella sedvänjor levande.

Stöd Barnfondens arbete mot könsstympning

Sätt in ditt bidrag här. Eller swisha till 123 901 3020, ange ”arbete mot könsstympning”.

Uråldrig sedvänja, men förändring är möjlig

Könsstympning är ett brott och ingreppet en kränkning av människors grundläggande mänskliga rättigheter. Samtidigt är könsstympning en uråldrig tradition som praktiserats i en stor del av världen under mer än 2000 år. Men vi ser att attityder och lagstiftning i flera drabbade länder förändrats i positiv riktning på kort tid. Det ger oss hopp och vi är övertygade om att ännu större och snabbare förändring är möjlig framöver.

Vi behöver din hjälp!

Ditt stöd gör skillnad i kampen mot könsstympning. Barnfonden arbetar i flera länder med att förändra attityder mot könsstympning och andra övergrepp – och vi ser att det ger resultat! I området Siltie i Etiopien har vi arbetat mot könsstympning under flera år och andelen flickor som könsstympas har minskat från 81 till 57 procent. Nu vill vi sprida och utveckla vårt arbete så att färre flickor drabbas. Stöd vårt arbete redan idag!

Vad är könsstympning?

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att 200 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade. Ingreppet är farligt och kan leda till ett livslångt lidande. Könsstympning är en prioriterad fråga för Barnfonden och vi ser att attityderna går att förändra så att färre flickor drabbas.
Könsstympning innebär att man tar bort hela eller delar av en flickas klitoris och blygdläppar. Ibland sys även de inre och yttre blygdläpparna ihop. Ingreppet är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Inget stöd i någon religion

Det finns inget stöd i någon religion för kvinnlig könsstympning, men sedvänjan återfinns inom en rad olika trosuppfattningar. Det är snarare ett socialt, kulturellt fenomen och därför är det viktigt att traditionella ledare, såsom religiösa ledare och äldre, är med i förändringen. För att förändra attityder spelar de traditionella ledarna en viktig roll. De besitter såväl pondus som makt. I predikningar eller andra sammanhang när många lyssnar, lyfter de upp riskerna med könsstympning.

 

Uråldrig tradition – globalt problem

Könsstympning är en uråldrig sedvänja som kan spåras cirka 2000 år bakåt i tiden. Trots att traditionen är så djupt rotad vet vi idag att det går att förändra synen på könsstympning på relativt kort tid. I de länder där vi är verksamma utförs kvinnlig könsstympning i Mali, Indonesien, Gambia, Burkina Faso, Etiopien, Senegal, Kenya, Benin, Togo och Uganda.

Enligt Socialstyrelsens uppskattning kan cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige blivit utsatta för en könsstympning. De flesta är födda i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia och de har blivit könsstympade innan de kom till Sverige. Det behövs därför både kunskap och beredskap inom vården även i Sverige för att ta emot flickor och kvinnor som är könsstympade och ge dem god vård.

Myter håller traditionen levande

Den här traditionen lever kvar som ett sätt att kontrollera flickors sexualitet. Sedvänjan är också ett uttryck för en djupt rotad ojämställdhet mellan könen. Könsstympningen utförs för att kontrollera kvinnors sexualitet, i tron om att en flicka eller kvinna som inte är könsstympad har ett större sexuellt begär. Den är tänkt att försäkra oskulden före ett äktenskap och troheten efteråt. Kvinnlig könsstympning är också en symbol för en flickas övergång till kvinna och som en naturlig del av kulturarvet.

Det finns många myter om det kvinnliga könsorganet. Till exempel att en flicka som inte är könsstympad är klumpig, att en oklippt klitoris kan växa till en penis storlek och att en könsstympning ökar fertiliteten.

Olika typer av könsstympning

Ordet könsstympning väcker känslor och reaktioner. Det är ett vedertaget begrepp såväl inom FN som i svensk lagstiftning. Kvinnlig könsstympning är en term som innefattar alla ingrepp i det kvinnliga könsorganet som görs av kulturella eller andra icke-medicinska anledningar. Ingreppen kan ske på olika sätt. Ibland skärs delar av klitoris och även blygdläppar bort. Det förekommer också att klitoris prickas med någonting vasst. Det kan förstöra känsliga nervändar och göra att det gör ont när man rör vid klitoris.

Den grövsta formen av könsstympning kallas för infibulation. Det innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Därefter sys huden ihop och ett litet hål, ibland så litet som en millimeter, lämnas öppet för att urin och menstruationsblod ska passera. Infibulation är den typen av könsstympning som är farligast och som medför mest besvär i efterhand – ofta hela livet. Infibulation är den ovanligaste typen av könsstympning och den utgör cirka 10 procent av fallen.

Ökat lidande – trots procentuell minskning

Trots att kvinnlig könsstympning minskar i andel stiger ändå antalet flickor som utsätts för varje år. Förklaringen är att befolkningsmängden ökar i de länder där sedvänjan praktiseras. Om inte det minskar kraftigt beräknas antalet könsstympningar stiga från 3,6 miljoner per år (2013) till 6,6 miljoner per år (2050).

Men för livet

En kvinnlig könsstympning är ett farligt ingrepp som kan ge men för livet. Graden av besvär beror till stor del på vilken typ av könsstympning flickan eller kvinnan har utsatts för. Komplikationer som är vanliga omedelbart vid ingreppet är bland annat svår smärta, blödning, feber och blodförgiftning. Ingreppet och upplevelsen av händelsen kan skapa en chockreaktion hos den som är utsatt.

Kroppen kan ta stryk även på lång sikt och besvären kan uppkomma i efterhand, såväl fysiska som psykiska. En könsstympning kan leda till att det bildas cystor och bölder. Ingreppet kan också orsaka skador på urinröret som kan leda till inkontinens. Andra vanliga följder är smärtsamt sexliv och problem vid graviditet och förlossning.

Detta gör Barnfonden för att stoppa könsstympningar

Barn är vårt fokus och det genomsyrar precis allt vi gör. Därför är könsstympning en prioriterad fråga för oss. Könsstympning är ett övergrepp som ofta ger men för livet och ett brott mot barns rättigheter. Vanligtvis är flickorna 4-11 år när det blir utsatta, men det händer också att spädbarn blir könsstympade. Vi kämpar för att flickor ska få växa upp hela!

Utbrett i många länder

Könsstympning förekommer i flera av länderna där Barnfonden arbetar. Etiopien, Burkina Faso, Kenya, Gambia, Togo, Indonesien och Mali är några exempel. Synen på könsstympning ser olika ut i länderna. Att utsätta en flicka för könsstympning är straffbart i många länder, men inte i alla. Vi ser att lagar inte räcker för att få bukt på gamla, traditionella sedvänjor. Kunskapen behöver höjas i alla led.

Det är många som inte är medvetna om att det finns lagar som förbjuder könsstympning och att följden kan bli flera års fängelse för den som utför ingreppet. Vi arbetar därför för att sprida information både om vilka risker könsstympning innebär för hälsan och om de lagar som finns.

Det är viktigt att det finns alternativ för dem som livnär sig på könsstympning. Barnfonden arbetar för att de som slutar genomföra ingreppen får hjälp till andra inkomskällor. Det kan till exempel vara genom att ge stöd till att starta en biodling där honungsförsäljning hjälper till med försörjningen.

Vad gör Barnfonden?

Vi arbetar med attitydförändringar och i Etiopien har tjejklubbar stor betydelse i arbetet mot kvinnlig könsstympning. På tjejklubbarna är det tjejerna som driver utvecklingen. De anordnar aktiviteter och teater är en metod som används för att sprida kunskap om hälsoriskerna med könsstympning. Många tjejer berättar att deras självkänsla blivit starkare och att de tack vare ökad kunskap nu vågar säga nej till könsstympning.

Arbetar på flera plan

I arbetet mot könsstympning arbetar vi på flera plan. Attityder tar tid att förändra men det går. I bland annat Etiopien och Uganda arbetar vi med att öka kunskapen och kapaciteten bland vårdpersonal och ledare i lokala föreningar för att de i sin tur ska kunna hantera och ta itu med hälsorelaterade problem i samband med kvinnlig könsstympning. Parallellt med det här arbetet sprider vi information om sedvänjan och farorna med den.

I Barnfondens arbete med att förändra attityder spelar de traditionella ledarna en viktig roll. De besitter både pondus och makt. I predikan eller andra sammanhang när många lyssnar, lyfter de upp hälsofaror med könsstympning.

Stödjer skolprojekt

Barnfonden har stött skolprojekt i flera länder med utbredd könsstympning. Ett exempel är på Senenaskolan i Etiopien. Här finns en barnklubb för både flickor och pojkar där de tillsammans med vuxna pratar om könsstympning och dess konsekvenser. På skolan arbetar man också för att eleverna ska sprida informationen vidare i sina byar. De lite äldre eleverna håller själva möten i sina byar för att informera om skadliga traditionella sedvänjor, till exempel barnäktenskap och könsstympning.

I Siltie i centrala Etiopien där Barnfonden har arbetat mot könsstympning och andra skadliga traditionella sedvänjor i flera år har andelen könsstympade flickor minskat från 81 till 57 procent. Nu vill bara fem procent av föräldrarna att deras döttrar ska könsstympas och det är en stor minskning från den tidigare siffran på 46 procent.